I måndags sändes den sista delen i SVT:s dramaserie Kungamordet. Den baseras på Hanne-Vibeke Holsts bok från 2006 och har fått stor uppmärksamhet.
Kungamordet har beskrivits som "en studie av maktens innersta väsen". Och visst handlar den en hel del om politiskt maktspel. Huvudpersonen, spelad av Reine Brynolfsson, är en före detta socialdemokratisk finansminister och handlingen utspelar sig efter ett valnederlag. Missnöjet över förlusten riktas som sig bör mot den sittande partiledaren. Gert Jacobsson, som ex-finansministern heter, smider planer på ett maktövertagande.
Fast det är inte det politiska maktspelet i Kungamordet som etsar sig fast i minnet.
Vid sidan av sin framgångsrika politiska karriär är Gert Jacobsson en brutal hustrumisshandlare. De många scenerna där den alkoholiserade hustrun, spelad av Marie Richardsson, får stryk har gjort serien nästintill outhärdlig. Men när det inte har varit för otäckt för att titta har den psykologiska nedbrytningsprocess som kännetecknar alla misshandelsrelationer trätt fram. När hustrun Linda väl lämnar sin man söker hon skydd hos en kvinnojour, där hon i ett slags gruppterapi ska skriva ned vad hon är bra på. Efter stor tankemöda är "att städa" det enda hon kommer på.
Kungamordet tar död på flera myter om mäns våld mot kvinnor. Det är inte bara socialt utsatta som drabbas, utan även medelklasskvinnor och flickvänner, sambos och fruar till högt uppsatta män. Att det finns pengar med i bilden gör det inte heller enklare att bryta upp. Män som misshandlar kontrollerar det mesta i tillvaron, även pengarna. Många som vänder sig till kvinnojourerna är därför luspanka.
En annan sak som Kungamordet lär oss är vilken viktig roll kvinnojourerna har i arbetet med att skydda och stödja kvinnor som utsätts för psykiskt och fysiskt våld i nära relationer. Och att de verksamheter som kvinnojourerna har byggt upp - jourtelefonlinjer, skyddade boenden och medmänsklighet och stöd från kvinna till kvinna - behövs för att fler ska kunna ta det steg som Linda Jacobsson till slut tar i tv-serien.
Till samma kvinnojour som Linda vänder sig kommer även Gert Jacobssons assistent - en ung kurdisk kvinna vid namn Yasemin. Hon har nästan blivit dödad av sina släktingar för sin relation till den före detta ministern. En relation som liksom Gerts och Lindas höll på att gå överstyr. Och den stora invändningen gentemot den annars välgjorda och välspelade Kungamordet är den här parallellen till hederskultur och hedersförtryck.
Skildringen av Yasemin och hennes familj är grovt förenklad. Det är också skildringen av det våld som Yasemin utsätts för. Medan det framställs som ett kulturellt uttryck förklaras den svenske mannens - Gert Jakobssons - våld med traumatiska händelser i barndomen.
Kungamordet personifierar på många sätt public service när den är som bäst. Men just för att det är en SVT-produktion är det mycket svårare att ha överseende med generaliseringar av det här slaget.