Vad som kännetecknar god arbetsmiljö har varierat över tid.
För något decennium sedan var det lika med att maskinen på industrigolvet inte kunde skada de anställda. Eller att målarnas skyhöga ställningar var säkert konstruerade.
Självklart handlar god arbetsmiljö fortfarande om säkerhet. Men numera är det viktigare att stressen inte är för stor och att stämningen är god.
I de många och långa sjukskrivningarnas spår har framför allt arbetsgivarnas ansvar betonats. Vad gör de för säkerheten på våra jobb? För att arbetet inte ska bli för betungande? Accepterar de ett nej?
Arbetsgivarnas skyldigheter att förebygga ohälsa och olycksfall framgår av arbetsmiljölagen. Den håller just nu på att ses över. Och häromdagen redogjorde arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) för sina tankar om hur arbetsmiljön kan förbättras i framtiden.
I stället för att som i dag enbart jaga bovar vill Littorin lyfta fram de goda exemplen. Därför vill han införa ett system med smileys - glada gubbar - liknande det som finns i Danmark.
På danska Arbetsmiljöverkets hemsida är företagen listade med fyra olika sorters smileys. Den gröna antyder att företaget har bra arbetsmiljö, den gula att den är godkänd, medan den röda signalerar underkänt. De som anstränger sig särskilt får en grön smiley med en krona på huvudet.
Arbetssökande på andra sidan Öresund använder sig ofta av de glada gubbarna för att se hur företagen de har sökt jobb på sköter sig.
Med ett svenskt smiley-system tror och hoppas Littorin att god arbetsmiljö ska bli en konkurrensfördel för företagen.
Mycket talar också för att det kan bli så. Enligt nya undersökningar är var tredje akademiker på ständig jakt efter nytt jobb. Om de inte är nöjda med arbetsmiljön drar de bara vidare till ett annat företag, vilket gör att företagen måste vara aktiva.
Även i Sverige skulle ett system med smileys vara användbart för jobbsökande. Inte minst i tider när de långa sjukskrivningarna ifrågasätts och det individuella ansvaret för att ta tag i den situation som skapar stress, ångest och därmed sjukskrivningar lyfts fram allt mer.
På Correns nyhetsuppslag i dag instämmer Linköpingsläkarna Urban Bengtson och Åsa Kadowaki i kritiken mot de långa sjukskrivningarna som metod för att komma tillrätta med utmattningssyndrom och andra livskriser.
De menar att det är mer effektivt för tillfrisknandet att möta och lära sig leva med ångesten än att dra sig undan.
Kanske kan de glada gubbarna fungera som konsumentvägledning och underlätta för dem som inte vill jobba 60 timmar i veckan eller är känsliga för konflikter att välja bort sådana företag när de söker jobb.
Men för att ett sådant system ska fungera måste regeringen lägga ribban högre.
I Danmark fick Arbetsmiljöverket sju år på sig att inventera landets arbetsplatser - och extra resurser. I Sverige ska motsvarande myndighets budget bantas med 30 procent under de kommande åren.
Sverige bör därför lära av Danmark i mer än ett hänseende.