Det har låst sig rejält mellan Stångåstaden och Hyresgästföreningen.
14 500 hushåll har ännu inte fått sin hyra fastställd, trots att hyresmarknadskommittén försökt få parterna att mötas. Nu säger Stångåstaden upp förhandlingsordningen med Hyresgästföreningen, ett avtal som i grunden är frivilligt. I stället kommer man att vända sig direkt till hyresgästerna för att förklara varför man vill höja hyran.
Det rör sig om en höjning på max två procent, enligt Stångåstadens vd Göran Ericsson. Hyresgästföreningen gick in i förhandlingarna med ett krav på sänkt hyra med två procent, men accepterade sedan att hyrorna skulle vara oförändrade. Stångåstadens utgångsbud var en höjning på 3,9 procent.
Och någonstans där emellan strandade samtalen.
Hyresgästföreningens argument kan tyckas rimligt: Även med oförändrade hyror gör Stångåstaden en vinst på 60 miljoner kronor - då behövs ingen höjning.
"Det här handlar enbart om huruvida Stångåstaden ska göra stora vinster eller ännu större vinster", säger Hyresgästföreningens förhandlingschef Benny Andersson i ett pressmeddelande.
Debatten på corren.se har varit intensiv. Där framgår att många tror att kommunen tänker använda vinsten till annan verksamhet. Hyreshöjningen skulle vara en form av extra skatteuttag, med andra ord.
Det är en missuppfattning. Kommunen har rätt till en utdelning på sitt aktiekapital, vilken regleras i allbolagen. Utdelningen motsvarar statslåneräntan plus två procent på kapitalet - ett blygsamt belopp i sammanhanget. All övrig avkastning stannar i bolaget och kan användas till underhåll, nybyggen, köp av fastigheter och andra investeringar.
Därför blir det märkligt att tolka kommunens krav på 5-7 procents avkastning i Stångåstaden som ett illegitimt vinstkrav på hyresgästernas bekostnad. Det är i själva verket tvärtom.
En rimlig avkastning varje år, god soliditet och låga kontinuerliga hyreshöjningar som täcker kostnadsökningarna är den bästa garantin ett allmännyttigt bolag kan erbjuda framtidens hyresgäster. Risken för plötsliga höjningar av hyran minimeras och resurser finns för att rusta upp och bygga nytt i den takt som krävs. Även ett kommunalt bostadsbolag bör kunna stå på egna ben när det blir dåliga tider.
Stångåstaden ägs av kommunen och det är våra folkvalda som tillsätter styrelsen och ger den direktiv.
Hyresgästföreningen försöker sätta sig över de folkvaldas syn på vad som är god ekonomi i bolaget.
Kanske agerar organisationen utifrån en övertygelse att den är oundgänglig i hyresförhandlingarna. Också här rör det sig om en missuppfattning. I Härnösand förhandlar det kommunala bostadsbolaget sedan tio år direkt med hyresgästerna. Enligt Sabo, de allmännyttiga bostadsföretagens organisation, fungerar det alldeles utmärkt.
Så kan det nu bli även i Linköping - och det är långt ifrån självklart att hyresgästerna skulle förlora på det.