Regeringen satsar 340 miljoner kronor på hållbar stadsutveckling. Det aviserade centerns fyra ministrar - Maud Olofsson, Andreas Carlgren, Eskil Erlandsson och Åsa Torstensson - på DN Debatt i söndags.
Tanken är att Sveriges städer ska bli bättre på att skapa tillväxt och bli mer miljövänliga - samtidigt.
De 340 miljonerna ska vara efterfrågestyrda och kommuner och företag måste själva ansöka om att få ta del av dem. Regeringen tror nämligen inte att politiker på nationell nivå kan hitta de bästa lokala lösningarna.
Satsningen ligger helt rätt i tiden.
Att allt fler flyttar till allt större städer innebär påfrestningar för miljön. Inte minst i länder där medvetenheten om klimathotet är begränsad och möjligheterna att göra något åt det små.
Men i städerna finns också - vilket ministrarna påpekar - en stor potential att skapa hållbara lösningar. Om det är någonstans klimatvänlig kollektivtrafik och husuppvärmning kan göra skillnad så är det i städerna.
Och den potentialen finns även i mindre städer som Linköping - som genom klimatsmart byggande, väl fungerande kollektivtrafik och öppenhet inför ny teknik kan bidra till att minska utsläppen och energiförbrukningen.
Att Linköping bör satsa hårt på att hitta klimatsmarta lösningar som regeringen kan tänka sig att betala notan för är därför självklart.
Här byggs det ju som aldrig förr. Det är ett kvitto på att staden och kommunen står sig väl i konkurrensen med andra landsändar.
Men för att skapa ett långsiktigt hållbart Linköping måste bostäderna bli mer energisnåla - både när de byggs, men framför allt när de är i drift.
Det finns flera goda exempel på klimatsmart byggande att ta efter. I Stockholm finns Hammarby Sjöstad och i Malmö Västra Hamnen. Båda är de vanliga besöksmål för utländska byggbolag och investerare.
Och många kommuner storsatsar nu på så kallade passivhus. Det är extremt välisolerade hus, där värmen från spis, lampor och människorna som bor där inte försvinner ut genom otäta fönster och dörrar. Den enda energi som går åt är den som krävs för att värma upp vatten.
Samhällsbyggnadskontoret i Linköping ligger i startgroparna för det nya Djurgården - en ny miljövänlig stadsdel mellan Tinnerö eklandskap och centrum, där mellan 3 000 och 5 000 nya bostäder ska byggas med hjälp av den senaste miljötekniken. Där borde passivhusen ha en given plats.
I en långsiktigt hållbar stad måste det också finnas väl fungerande alternativ till bilen. Kollektivtrafiken måste flyta och att ta cykeln till jobbet ska inte vara förenat med livsfara. I det hänseendet ligger Linköping förvisso ganska bra till, men det finns ändå mer att göra.
För dem som bara behöver bil ibland är kanske bilpool ett alternativ. Men hur många vet egentligen att kommunen har en sådan? Eller att bilarna i den drivs på miljövänlig biogas?
Ett mer miljövänligt Linköping handlar därför också om att upplysa de som bor här om de möjligheter till ett mer klimatsmart leverne som faktiskt redan finns.