Regeringen gick till val på att höja studiemedlen under den här mandatperioden. Men när högskoleminister Lars Leijonborg i går kommenterade studiesociala kommitténs betänkande Stärkt stöd för studier - tryggt, enkelt och flexibelt (där ett av förslagen är en höjning med 400 kronor i månaden) skruvade han ned förväntningarna.
"Utrymmet för stora reformer har onekligen krympt", sa han. På frågan om det blir någon höjning under mandatperioden svarade han "Jag vet inte, ärligt talat".
Kommittén vill finansiera höjningen av studiemedlet - till 9 086 kronor i månaden - genom att ändra reglerna för studenters möjligheter att få bostadsbidrag. Färre kommer då att få bidrag och det blir lägre för dem som får det. Det är dock en lösning som Leijonborg är skeptisk till och pengarna måste därför plockas någon annanstans i den redan ansträngda statsbudgeten.
Ett annat förslag från kommittén som Leijonborg inte heller är så förtjust i är det om att sänka den generella studiemedelsberättigande tiden till fyra år. Han tror att det kan ha en avskräckande effekt på dem som funderar på att läsa en lång utbildning. Samtidigt föreslår kommittén att det ska gå att få studiemedel i ytterligare två år för studenter som tar sina poäng. Ett större problem med fyraårsregeln är i så fall att högskolorna riskerar att bli mer av "utbildningsfabriker" än lärosäten när de i framtiden ska producera arbetskraft.
Men något måste göras för att öka just genomströmningen.
Som Corren har påpekat tidigare kräver den demografiska utvecklingen det. Vi lever allt längre och börjar jobba allt senare, men vi går fortfarande i pension vid 65. Förutom att begränsa den studiemedelsberättigande tiden till fyra år uppmanar studiesociala kommittén också högskolorna att ta ett större ansvar för genomströmningen. Till exempel genom att se över hur de lägger upp undervisningen och blir bättre på att vägleda studenterna.
Kommittén föreslår också att inkomstprövningen för lånedelen - två tredjedelar av studiemedlet för högskolestudenter - slopas helt. Samtidigt vill man höja fribeloppet för bidragsdelen med 30 000 kronor, till cirka 136 000 kronor. Det ger större valfrihet för studenterna, både när det gäller att minska den framtida skuldbördan och höja levnadsstandarden under studietiden. Och det är utmärkt.
De som inte vill eller kan jobba, som har krävande studier eller familj, kan ansöka om tilläggslån på 1 883 kronor i månaden under högst två år.
Om studiesociala kommittén får igenom sina förslag träder de i kraft 1 juli nästa år. Studiestödet kommer då att stärkas.
Nivåerna i studiemedlet har halkat efter i förhållande till kostnadsutvecklingen på senare år. Många studenter får inte pengarna att räcka till. Höjningen med 400 kronor och bättre möjligheter att jobba utan att stödet dras in är därför välkomna förslag. Och ju förr de kan bli verklighet desto bättre. Men tyvärr ser det inte ut som att regeringen kommer att kunna leva upp till sitt vallöfte.