Linköping växer så det knakar. Kommunen växer med närmare 900 invånare om året. Flera nya byggprojekt planeras. Planeringen för bostadsmarknaden går samtidigt hand i hand med arbetsmarknadspolitiken. Målsättningen för Linköping är fortfarande 200 000 invånare, och 30 000 nya bostäder.
En del av dessa kommer att vikas för "nyckelpersoner". För att locka nyckelpersoner är politikerna beredda att släppa fram byggande på tomter i särskilt exklusiva lägen. Det handlar då om tomter med vattenkontakt, vid Roxen, Svartån och Stångån.
Enligt kommunens översiktsplan är bristen på exklusiva tomter ett hinder för att locka nyckelpersoner inom utbildnings- och näringsliv till Linköping.
Att denna grupp skall gynnas framför alla de som inte har någon socialt framskjuten position och stark ekonomi kan upplevas som stötande ur ett jämlikhetsperspektiv. Man kan ställa sig frågan om det önskvärda i att Linköping blir en socialt mer segregerad stad.
Inte desto mindre får kommunen sägas resonera rätt. Det viktiga är att anlägga ett större perspektiv, att se till vad det är som gynnar Linköpings utveckling. Och då finns det inget som är viktigare än att göra kommunen ännu mer attraktiv för företagstillväxt och -etableringar.
Gösta Gustavsson, byggansvarigt kommunalråd (c), påpekar i dagens tidning att det i själva verket är fråga om arbetsmarknadspolitik: genom att tillgodose nyckelpersoners önskemål underlättas företagens etablering, vilket i sin tur leder till att fler får arbete. Då är det inget problem med att Linköping får några nya "gräddhyllor". Sådana är tvärtom tecken på att Linköping vill vara en framtidsstad.