Länge har det funnits ett slags motsatsförhållande mellan ekonomisk tillväxt och miljöpolitik. De två har sällan varit kompatibla. Ett pris vi får betala, tycker en del.
Men sanningen är att när det väl kommer till kritan tvingas de allra flesta, från privatpersoner till företag och regeringar, att tänka med plånboken. Med rådande finanskris är det inte omöjligt att klimatfrågan kommer att halka ned några snäpp på den globala prioriteringslistan. Den sjunkande konjunkturkurvan anses vara ett betydligt mer akut hot att avvärja än globala temperaturhöjningar och smältande polarisar.
Det är då uppfriskande och glädjande att det i veckan som gick lades fram flera förslag om hur tillväxt och grönt tänkande kan leda åt samma håll. Det amerikanska konsultföretaget McKinsey presenterade en rapport som företag som bland andra Volvo och Vattenfall ligger bakom och som granskats av bland annat Världsnaturfonden. McKinsey har antagit utmaningen om klimathotet genom att se på jorden som ett enhetligt företag med uppgift att sänka sina koldioxidutsläpp.
Tillvägagångssättet är egentligen inte så revolutionerande, man föreslår förnybara energikällor såsom sol- och vindkraft som substitut till fossila bränslen. Det mest fascinerande med rapporten är att man kommit fram till en slutsumma för hur mycket det uppsatta målet - en 40-procentig minskning av växthusgasutsläpp fram till 2030 - skulle kosta. Svaret är mindre än en halv procent av världens samlade BNP (vilket, för jämförelsens skull, inte är hälften av vad Barack Obamas finanskrispaket kostar).
Miljöfrågan sätts därmed i en helt annan dager. Problemet är uppenbarligen politiskt, inte ekonomiskt. Det är till och med ganska billigt att bekämpa den globala uppvärmningen!
Hemligheten ligger förstås i en samverkan länder och företag emellan, och enklaste sättet att få en sådan till stånd är att göra klimatsatsningen lönsam. I stället för att dra i bromsen genom konsumtionsstopp och kräftgång i teknisk utveckling bör man trycka gasen i botten mot klimatmålet. Det kommer att fungera om det finns pengar att tjäna. För i-länderna har inte intresset, u-länderna inte möjligheten, att låta ekonomisk tillväxt stå tillbaka för miljöns skull.
Det är inte heller nödvändigt, argumenterar Ingenjörsvetenskapsakademin på Dagens Industris debattsida (27/1). Klimatutmaningen är i stället ett gyllene tillfälle för svensk industi att ta sig ur den ekonomiska krisen, menar de fem ledamöterna ur akademin. En nollvision för koldioxidutsläpp är en utmärkt affärsidé med merkostnader på kort sikt, men lönsamhet på lång. Och när det gäller klimatfrågan är naturligtvis långsiktighet A och O.
Den nya, gröna ekonomin ska helt enkelt konkurrera ut den fossila. Törs jag säga det, det känns som att vi är på rätt spår...