"Vår tids gulag" -- det kallar Amnesty international det amerikanska interneringslägret på Guantanamobasen på Kuba. Det är ett groteskt påstående som relativiserar en av historiens värsta diktaturer och som grovt kränker minnet av dess miljontals offer.
Det är i förordet till Amnestys årliga genomgång av tillståndet för de mänskliga rättigheterna i världen som organisationens generalsekreterare jämför det amerikanska lägret på Kuba med lägersystemet i den forna Sovjetunionen. "Fånganläggningen i Guantanamo Bay har blivit vår tids gulag", står det att läsa. Detta "eftersom den skärper in praxisen att godtyckligt fängsla människor på obestämd tid, i strid med folkrätten."
Det finns anledning att kritisera en del av de amerikanska metoderna i kampen mot den islamiska terrorismen. USA:s högsta domstol hör till dem som framfört kritiska synpunkter.
Men därifrån är steget väldigt långt till att jämföra dessa rättsövergrepp med det som skedde i Josefs Stalins Sovjetunionen. Den som likställer Guantanamo med Gulag vet ingenting om vad det sistnämnda var för något.
Guantanamo kan möjligen sägas vara ett uttryck för att också en demokrati kan begå misstag och svara för rättsövergrepp när den utsätts för ett dödligt hot. Gulag förkroppsligade det inneboende barbariet hos en totalitär ideologi och regim.
I lägret på Guantanamo hålls runt sexhundra personer internerade. Genom Gulagarkipelagen -- det system av fångläger som förgrenade sig över Sovjetunionen -- passerade miljoner, ofta till massgravar som fångarna själva hade fått gräva i den arktiska tundran.
Guantanamo är inte någon Gulag. Amnesty för däremot vidare traditionen från den västerländska vänster som in i det längsta vägrade att se sanningen om Gulag och Sovjetunionen.