När förhandlingarna mellan Svenskt Näringsliv, LO och PTK om ett nytt Saltsjöbadsavtal havererade i förra veckan höll regeringen en låg profil. Ingen av parterna recenserades eller gjordes till syndabock.
Men denna föredömlighet varade bara i ett par dagar. I Ekots lördagsintervju tog finansminister Anders Borg bladet från munnen. Skulden för haveriet lade han förvånande nog på Svenskt Näringsliv. Som, enligt Borg, agerat "tondövt".
Det han syftar på är arbetsrätten. Svenskt Näringsliv har velat behålla möjligheten för företag med upp till tio anställda att undanta två personer från turordningsreglerna i las. Man har även velat införa en möjlighet att göra undantag utifrån anställdas kompetens och skicklighet.
Men enligt Borg bevisar den senaste tidens många varsel att svensk arbetsrätt fungerar. "Här kan man säga upp 30-40 procent av personalen på sex-nio månader", sade han. "Det känns inte aktuellt att i ett sådant läge ta upp en diskussion om arbetsrätten", fortsatte han.
Att Svenskt Näringsliv har gjort det tycker alltså Borg känns "tondövt". Och även om han inte sade det rakt ut insinuerade han att Svenskt Näringsliv har agerat som ett "särintresse för väldigt rika".
Det är en rejäl känga - som har retat upp Svenskt Näringsliv.
Ordföranden Signhild Arnegård Hansen anklagar Borg för populism: "Vi har 55 000 medlemsföretag, knappt 99 procent har färre än 200 anställda och 70 procent har färre än tio anställda, och jag tror inte att de skulle kunna betecknas som en rikemansklubb", kontrade hon (Ekot 15/3).
Irritationen är befogad. Turordningsreglerna begränsar små och medelstora företags möjligheter att behålla personal med rätt kompetens, vilket kan vara ett direkt hot mot deras fortsatta existens. Och att de kan fortsätta existera är inte bara av intresse för företagen - det gynnar hela samhället då företag genererar välfärd. En annan nackdel är att reglerna invaggar anställda i en falsk trygghet då de kan förhandlas bort av fack och arbetsgivare. "Sist in, först ut" gäller inte på stora delar av arbetsmarknaden.
Borgs resonemang om att det redan är lätt att säga upp många på kort tid är också märkligt.
För det första för att det är en icke-fråga. Vare sig Svenskt Näringsliv eller någon annan av arbetsmarknadens parter har efterlyst större möjligheter att säga upp många på kort tid. I stället handlar det om att kunna behålla personal med rätt kompetens. För det andra för att idén med ett nytt huvudavtal är att det ska gälla för lång tid framöver, i både hög- och lågkonjunktur. Ett avtal som tar avstamp i dagens krissituation kommer inte att hålla i längden.
Populism eller inte: Anders Borg bör hålla sig till det som är hans arbetsuppgifter i regeringen. Dit hör inte att recensera arbetsmarknadens parter.
Möjligen kan hans attack på Svenskt Näringsliv locka en och annan väljare. Men en grupp som i alla fall tidigare har varit viktig för de borgerliga, företagarna, riskerar i stället att vända dem ryggen.