De senaste årens rapportering om svartfiskandet av torsk och fusket i rapporteringen till hamnar och myndigheter, säger oss konsumenter att vi åtminstone inte behöver tvivla på en sak: torsken är i dag en enormt eftertraktad råvara.
De av oss konsumenter som har minsta tilltro till de senaste tio årens forskarrapporter om tillgången på torsk drar förmodligen slutsatsen att världsmarknadens sug efter torsk lär fortsätta att öka.
Gör vi oss dessutom besväret att blicka en sisådär hundra år bakåt i historien bör vi kunna konstatera att torsken har förvandlats från stapelvara till delikatess -- både när det gäller pris och tillgång.
I början av förra seklet var den utbredda uppfattningen fortfarande att de väldiga torskbestånden utanför New Foundland på Nordamerikas östkust var outtömliga. Och redan då begav sig stora delar av till exempel Spaniens och Portugals fiskeflottor till vattnen utanför Nordamerika och kring Island för att hitta den torsk, som då oftast såldes som kabeljo -- torkad och insaltad.
Efter TV4:s avslöjande om det utbredda rovfisket av torsk i Barents hav försöker våra livsmedelsjättar nu hitta andra grossister. Det kommer förmodligen ta något eller några år innan svartfiske avslöjas på nytt. Ica, Coop och Axfood kommer återigen att se sig om efter nya grossister eller satsa på nya fiskarter där fisket sägs vara kontrollerat och långsiktigt.
Och så här lär det fortsätta.
Tills EU på allvar sätter sig ner och gör upp om en helt ny fiskeripolitik och ett helt nytt kontrollsystem och ett nytt samarbete med övriga stora fiskenationer.
Till dess bör vi konsumenter inte tro något annat än att varje torsk i butiken kan vara fiskad olagligt och ha rest ohälsosamt långt innan den hamnat i frysdisken.
Frågan är om det över huvud taget bedrivs något ekologiskt hållbart kommersiellt fiske i världshaven i dag. Vi konsumenter bör nog utgå från att så inte är fallet.
Och hoppas på att odlad torsk snart dyker upp i fiskdisken.