Förväntningarna på veckans G8-möte i skotska Gleneagles är skyhöga. Under den senaste tiden har krav på ökad skuldavskrivning, mer bistånd och bättre handelsvillkor för världens fattigaste länder förts fram från många olika håll.
I lördags samlade Live Aid-veteranen Bob Geldof världsstjärnor som Nelson Mandela, Madonna och Bono till jättearrangemanget Live 8 för att protestera mot fattigdomen i världen. Samma dag marscherade 200 000 demonstranter genom Edinburgh under parollen Make poverty history -- gör fattigdomen till historia.
I tisdags vädjade också Afrikanska unionen till G8-länderna att upprätta ett "rättvist och jämlikt" handelssystem.
Men risken är stor att förhoppningarna inte infrias.
G8-länderna -- världens sju rikaste länder och Ryssland -- kommer alla till mötet med olika agendor. Att världsfattigdomen och kampen mot växthuseffekten alls har hamnat högt på dagordningen är till stor del britternas och Tony Blairs förtjänst.
Och även om det är lätt att sympatisera med demonstranternas önskan om bättre villkor för världens fattigaste länder är kraven inte oproblematiska.
Skuldavskrivning minskar inte fattigdomen i ett land om pengarna sedan slösas bort av en korrupt regim. Likaså måste bistånd kopplas till krav på korruptionsbekämpning och fungerande institutioner.
Bättre handelsvillkor skulle däremot kunna innebära en avgörande skillnad för många utvecklingsländer -- inte minst i Afrika - som i dag har svårt att konkurrera med sina varor.
Där kan britternas ordförandeskap i EU under det kommande halvåret spela en viktig roll. Att få fransmännen -- och övriga EU-- att gå med på en plan för att trappa ned jordbrukssubventioner och andra handelshinder är sannolikt det bästa Blair kan göra för att förbättra situationen för världens fattigaste länder.