Att en "14-årig flicka" mycket väl kan vara en ful gubbe är numera ett känt faktum, som ställer krav stora krav på att vaksamma föräldrar.
Från och med juli förra året har Sverige en lag som gör det brottsligt för vuxna att söka kontakt med barn i sexuellt syfte, lagen om gromning. Efter sju månader har lagen inte lett fram till ett enda åtal och nästan hälften av alla ärenden som anmälts till polisen har lagts ner. Nu höjs krav på en skärpning av lagen.
En liknande kritik framförs mot lagen om människohandel (trafficking). Här föreslår regeringen att beviskraven sänks. Det ska inte längre vara nödvändigt att bevisa att någon har utövat kontroll över sexhandeln. Enligt justitieminister Beatrice Ask ska det räcka att bevisa att någon har transporterat sexslavarna och organiserat verksamheten. Socialdemokraterna vill gå ännu längre och inkludera även koppleri i begreppet människohandel (Ekot 4/2).
Först och främst måste man slå fast handel med sexslavar är ett vidrigt brott som bör rendera hårda straff. Det finns en berättigad avsky för sexualbrott hos gemene man. Till en viss gräns finns det också fog för att samhällets fördömande får genomslag i hårdare lagstiftning och rättstillämpning. Men går man får långt skadas förtroendet för rättsstaten.
Det är ingen slump att kraven på skärpt lagstiftning kommer just nu när vi närmar oss ett val. Men eftersom en hårdare lag kan urholka rättssäkerheten bör regeringen avstå från lagändringar innan frågan är ordentligt utredd.
Den mest effektiva åtgärden för att bekämpa de internationella ligor som bedriver sexhandel är sannolikt ett ökat polissamarbete över nationsgränserna.
Det är bra att Sverige har en lag mot gromning. Samtidigt är svårigheterna med att bevisa uppsåt uppenbara.
Att en 41-årig man frågar en 13-årig flicka på nätet om hon har små bröst, borde väl räcka som bevis? Det tycker Mats Andersson, som arbetar med att kartlägga ungdomssajter på nätet (Ekot 3/2).
Men vad som först ser ut att vara ett logiskt resonemang håller inte alltid för en juridisk prövning. Det måste vara ställt bortom allt tvivel att syftet med ett kontaktförsök verkligen är sexuellt utnyttjande av en minderårig för att någon ska fällas för brottet gromning.
Den som påpekar att det svenska rättsväsendet bygger på principen att hellre fria än fälla, möts allt oftare av oförståelse. Och för inte så länge sedan fick den förra justitiekanslern Göran Lambertz utstå mycket kritik för sitt konstaterande att många oskyldiga sitter dömda i svenska fängelser.
Det är viktigt att politikerna noga betänker konsekvenserna innan de lägger fram förslag om hårdare lagar och sänkta beviskrav.