Miljöteknik, ren teknik eller cleantech som det heter i USA är hett. Superhett.
Klimatdebatten har gjort att efterfrågan på miljövänliga produkter, tjänster och tekniska lösningar har skjutit i höjden. Alla vill vara med och lindra effekterna på miljön.
Allt fler enskilda tar därför ansvar för klimatet. De investerar i miljöbilar och köper närproducerad mat.
Allt fler länder tar ansvar. Senast ut Australien - som efter tio år äntligen har anslutit sig till Kyotoprotokollet. Och i Storbritannien planeras nu ett system med personliga utsläppsrätter.
Även företagen tar ansvar. Utbudet av miljövänliga produkter och tjänster har exploderat. Medvetenheten om att tillverkningen måste bli renare och energisnålare växer. Av den anledningen ökar efterfrågan bland företagen på tekniklösningar som skonar klimatet, cleantech.
Sverige ligger i framkant när det gäller miljöteknik. Här finns 12 000 arbetsställen som tillsammans omsätter 221 miljarder kronor. Branschen har gott rykte och svenskarna tar lätt till sig företagens innovationer. Men ändå är den svenska cleantechbranschen inte någon entydig framgångssaga.
Trots det stora intresset har det varit svårt att hitta investerare och få företagen att bli konkurrenskraftiga. Många av dem är små och har svårt att hävda sig internationellt. Bristande kunskaper bland placerarna är också en förklaring. Det hänger i sin tur ihop med att cleantecföretagen har varit dåliga på att marknadsföra sig.
I USA har riskkapitalister en helt annan insikt om branschens enorma potential, vilket den amerikanske ambassadören i Sverige, Michael Wood, gjorde en grej av i våras. Han tog med sig sin "heta lista" över svenska miljöteknikföretag - där Econova och Ageratec i Norrköping och Svensk Biogas i Linköping fanns med - över till Silicon Valley och ett gäng riskkapitalister.
Men enligt Sveriges miljöteknikråd, Swentec, är ett annat effektivt sätt att stärka cleantechföretagens konkurrenskraft att få dem att samarbeta mer.
Idén kommer från Danmark - som 2005 exporterade miljöteknik för nästan dubbelt så mycket, 46 miljarder kronor, som Sverige - vars export uppgick till 19 miljarder. Skillnaden är att det på andra sidan Öresund finns en nationell strategi för att öka exporten. Och att uppmuntra företagen att samarbeta och "nätverka" är en viktig del i den strategin.
Enligt Swentec har svenska företag redan insett att det är viktigt att samarbeta och de vill "nätverka" för att exempelvis kunna sälja sina innovationer vidare utomlands. Även vissa kommuner har kommit till insikt om att det behövs någon form av samordning - vilket inte minst Linköpings och Norrköpings gemensamma satsning på ett Miljöteknikcentrum är ett bra exempel på.
Tanken är ändå att Swentec ska skapa en nationell strategi liknande den danska, för att göra den redan heta cleantechbranschen ännu hetare. Det är vettigt. Branschen - liksom det allt varmare klimatet - mår bäst av samordning och långsiktighet.