Den förlorade generationen (The Lost Generation) syftade ursprungligen på gruppen unga människor vars liv präglades alternativt togs av första världskriget, och lämnade ett hål i statistiken och i samhället efter sig. Författaren Gertrude Stein sägs ha myntat begreppet för den grupp unga författare, bland andra Ernest Hemingway, hon samlade i sitt hem i Paris under 1920-talet.
Uttrycket har använts i flera sammanhang sedan dess. Nu senast i SVT:s Agenda (20/11) för att beskriva de ungdomar som står utanför arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten inom EU är 21 procent. Sverige ligger strax däröver. Länder som sticker ut med siffror på under 10 procent är Österrike, Holland och Tyskland, medan krisländer som Spanien och Grekland drar upp genomsnittet med ungdomsarbetslöshet på över 40 procent.
Agenda tog upp fallet Irland. Landet håller på att hämta sig efter en djup ekonomisk kris, men det har ännu inte haft någon effekt på arbetslösheten som bland unga är nära 30 procent. Ekkehard Ernst, ekonom på FN:s arbetslivsorganisation ILO, bekräftar den bilden och menar att det tar mellan 6-12 månader efter att ekonomin har stabiliserats innan arbetslösheten sjunker. Han gissar därför att situationen i Europa kommer att bli något värre innan det vänder.
Att vara arbetslös är såväl ekonomiskt som psykologiskt och socialt påfrestande. Många unga har "turen" att ännu inte hunnit - eller kunnat - flytta hemifrån och skaffa sig familj och större utgifter. Därtill tar det allt längre tid att lämna studierna och komma ut på arbetsmarknaden. Det faktumet kombinerat med vår långa livslängd och tidiga pensionsavgångar är sedan en tid ett känt och växande problem.
Det finns inga mirakelkurer för politikerna. Corren har tidigare påpekat att politiker aldrig kan skapa några jobb (förutom i den offentliga sektorn, vars ekonomi baseras på skatteinbetalningar från den privata sektorn) - de kan bara skapa fördelaktiga spelregler för arbetsgivare och arbetstagare.
Förhållandet mellan studenter och näringsliv kan förmodligen aldrig bli för intensivt. Särskilt inte i det läge Sverige befinner sig i med hög arbetslöshet och samtidigt brist på kvalificerad arbetskraft i vissa branscher. Arbetsgivarna måste visa att de finns och ställa upp med praktik- och lärlingsplatser. De arbetssökande måste visa sig villiga och intresserade.
De flesta ungdomar säger att de väljer med hjärtat när de väljer utbildning. Det är en ynnest att kunna göra det och naturligtvis ska intresset spela roll i studievalet. Men fler borde kanske snegla mot arbetsmarknaden och undersöka vilka jobbmöjligheter valet ger. Och under studietiden borde fler kontakter tas mellan studenter och framtida arbetsgivare. Fler och aktivare studie- och yrkesvägledare vore en hjälp på vägen, men aktörerna måste också ta sitt eget ansvar.