Budskapet har trummats hårt den senaste veckan, på DN Debatt den 9/9 och i partiets punktlista för fler jobb som presenterades den 10/9. Och S är på rätt spår när det gäller det första tankeledet, att jobben är viktigast eftersom de bär upp ekonomin och välfärden. Bristande insikt om det sambandet bidrog till att partiet förlorade valet 2006. Den här gången tänker S inte stå tysta medan alliansen pratar jobb, jobb, jobb.
Men S andra tankeled - att höja skatterna för att få fler i jobb - är ologiskt. Låga skatter leder inte till arbetslöshet. Det finns många argument för att det är tvärtom.
? Skattetrycket är viktigt för näringslivet. Höga skatter hämmar företagen, medan låga skatter skapar ekonomiskt utrymme för anställningar och investeringar - vilket ger jobb.
? Skattetrycket har motsvarande effekt på individnivå. Låga skatter ger individerna utrymme att konsumera och investera - vilket ger jobb.
? Och så Moderaternas favorit: Låga skatter ger incitament att jobba mer. Den jobbskapande effekten är indirekt. När fler jobbar mer får de utrymme att konsumera och investera mer - vilket ger jobb.
De enda jobb som skulle kunna gynnas av högre skatter är jobben i den offentliga sektorn. Men eftersom det privata näringslivet skapar resurserna till den offentliga sektorn handlar det inte om något enkelt samband att ju högre skatter - desto mer och bättre offentlig sektor. När skatterna blir så höga att de privata företagen inte anställer och individerna varken konsumerar eller har incitament att jobba - då faller skatteintäkterna hur högt skattetrycket än är. Och då tvingas den offentliga sektorn banta.
Det fungerar också åt andra hållet. Om skattetrycket är så lågt att näringslivet blomstrar och individerna jobbar som bävrar och shoppar som Paris Hilton - då blir skatteintäkterna, trots det låga skattetrycket, tillräckligt stora för att finansiera en högkvalitativ offentlig sektor.
Att möta en jobbkris med höjda skatter för att rädda jobben i den offentliga sektorn är alltså kontraproduktivt. Det är som om en familj med usel ekonomi skulle säga: "Nu åker vi och köper riktigt mycket läsk och öl, för då får vi in en slant på panten". Offentliganställda betalar skatt på sina löner, men den skatten täcker inte offentliga sektorns lönekostnader mer än panten täcker familjens utgifter för läsk och öl.
Detta vet naturligtvis S. När de hävdar att jobbpolitik kräver höjda skatter är det knappast den offentliga sektorn de menar. Troligen planerar de en återgång till den stora pysselsättningen. Att betala ut bidragsersättningar till hundratusentals vuxna människor som deltar i konstruerade åtgärdsprogram är dyrt. Det kräver skattehöjningar. Men det räddar varken jobben eller ekonomin.