Svensk utbildningsvetenskaplig forskning har varit starkt politiserad och ideologiserad de senaste decennierna, skrev Corren på ledarplats 2008. Flera pedagogikforskare protesterade, men nu får Corren stöd. I senaste numret av Lärarnas Riksförbunds tidning Skolvärlden står under rubriken "Det svenska forskningsfiaskot" att flera skolreformer kan ha haft skadlig effekt. LR:s Bo Jansson säger att få lärare forskar i pedagogik eftersom det är svårt att mäta resultat, och att skolutvecklingen har varit ideologistyrd.
Det är alltså ingen överraskning att utbildningsvetenskap inte hör till de vetenskapsområden som har pekats ut som "starka forskningsmiljöer" värdiga att delta i "excellensprogram".
Utbildningsvetenskap är ett av många starkt kvinnodominerade ämnesområden inom högskolan. Man måste fråga sig om utbildningsvetenskapens problem - svårt med mätbarheten, därför lätt att ideologisera och därför ingen kandidat till excellensprogrammet - gäller även andra kvinnodominerade vetenskapsområden, som till exempel genusvetenskap? (Just genusvetenskapen har förvisso fått del av excellenssatsningen, något de själva tycker är problematiskt.)
Delegationen för jämställdhet i högskolan lämnade i går sitt slutbetänkande till regeringen, och målade samtidigt en dyster bild på DN Debatt: Sverige har få kvinnliga professorer och mer forskningsanslag går till män än till kvinnor. Delegationen föreslår bonuspengar till jämställda högskolor, och "jämtegrering" (integrering av jämställdhetsperspektiv i allt beslutsfattande) för att komma till rätta med problemen.
Men tänk om könsdiskriminering inte är den viktigaste orsaken till högskolans jämställdhetsproblem?
Om vissa kvinnodominerade vetenskapsområden, liksom utbildningsvetenskapen, har styrts av ideologi snarare än av vetenskapliga framsteg och faktiskt förtjänar mindre anslag - då hjälper det inte att med bonusar pressa fram jämställdhet "på ytan". Det underliggande problemet, att vetenskapsområdet har en låg forskningsstatus, finns ju fortfarande kvar. Lösningen borde handla om höjd kvalitet.
Det finns andra frågetecken kring högskolornas påstådda könsdiskriminering. Det tar tid att bli professor, alltså tar det tid innan professorkårens könssammansättning speglar studenternas. Att bli professor eller "excellent" forskare kan kräva att man offrar andra delar av livet - kanske är färre kvinnor än män beredda att göra detta offer? Vad gäller excellensprogrammen finns det för övrigt tecken på att de brottas med allvarligare kvalitetsproblem än bristande jämställdhet.
Könsdiskriminering är oacceptabelt och ska beivras, hårt. Just därför ska man inte döpa om andra problem till könsdiskriminering - då kan det gå som för pojken som ropade "vargen kommer".