Frågan var berättigad då och är det än mer idag. Francois Hollande vann nämligen söndagens presidentval över Nicolas Sarkozy och kommer att leda EU:s näst största ekonomi de kommande fem åren.
Hollande har gått till val på det ena hårresande förslaget efter det andra. Chockhöjda marginalskatter, uppsvälld offentlig sektor och sänkt pensionsålder är inte vad en ekonomi i kris, som den franska, behöver. Frågan alla ställer sig nu två dagar efter valet är: Hur mycket var bara valfläsk, vackert prat för att glädja de ideologiskt övertygade, och hur mycket tänker han verkligen genomföra?
Frankrike har under Sarkozy tillsammans med Tyskland drivit linjen att eurozonens krisländer; Grekland, Italien och Spanien, måste spara sig ur krisen. Ilskan mot den tysk-franska pakten har främst riktats mot Berlin men det är från Elyséepalatset det har talats med kluven tunga. Sarkozy har predikat åtstramningar för andra men lät Frankrikes budgetunderskott kvarstå och statskulden att växa.
En generös inställning till budgetdisciplin är förvisso ingenting som brukar straffa franska presidenter. Sarkozy föll till stor del på eget grepp. Hans sangviniska framtoning retade många fransmän. Rösten mot Sarkozy var lika stark som den för Hollande. Med facit i hand är det även svårt att säga om Sarkozy gjorde rätt när han tog "högervägen" och försökte locka till sig Marine Le Pens väljare från första valomgången i stället för "mittenvägen". Under alla omständigheter lyckades han mer än halvera Hollandes åttaprocentiga försprång från för två veckor sedan.
Nu väntar ett par intressanta veckor där Hollande ska skapa ett första intryck på kreditmarknaden och andra länder i eurozonen. Själv kommer han att inleda sin tid som president med att åka till Berlin och hälsa på Angela Merkel. Efter det mötet vet vi mer om vilken väg Frankrike kommer att välja. Skulle Hollande visa sig vara trogen sitt valprogram kommer det direkt att få konsekvenser för ekonomin. Ett av de stora kreditvärderingsinstituten har redan nedvärderat den franska låneförmågan. Ökar Hollande statsskulden kan de andra snart följa efter och Frankrike riskerar att bli Europas nästa "sjuke man".
Ännu värre vore det om Hollandes seger ger slösaktiga politiker i andra länder vind i seglen. I söndagskvällens partiledardebatt uttryckte sig Löfven positivt till valresultatet i Frankrike; för stunden tillsynes helt omedveten om hur lite det franska socialistpartiets idéer har att göra med hans eget inhamrande av sunda statsfinanser som politikens främsta uppgift.
Nej, Hollande förblir ett oskrivet kort, sina kampanjlöften till trots. Vem vet, kanske blir han för Frankrike vad Göran Persson var för Sverige och Gerhard Schröder för Tyskland. En mittenorienterad socialdemokrat och reformist som klarar av att se den ekonomiska sanningen i vitögat och leverera det hans nation verkligen behöver.