Endast var tjugonde svensk yrkeskvinna är egen företagare. Bara två EU-länder är sämre på kvinnligt företagande än Sverige. I Grekland är var femte arbetande kvinna företagare.
Svenska män ligger också dåligt till vid en internationell jämförelse över företagsamhet. Men det är tre gånger så många män som kvinnor bland svenska företagare.
Ur ett jämställdhetsperspektiv är siffrorna dystra. Men de är också oroande ur ett tillväxtperspektiv. Att kvinnors kreativitet inte får utlopp i företagsamhet luktar slöseri med resurser.
Kvinnligt företagande är ett område där varje steg framåt gagnar både jämställdhet och tillväxt. Därför är det glädjande att näringsminister Maud Olofsson på allvar ställer frågan hur kvinnors företagande ser ut och vad man kan göra för att få det att växa.
Regeringen vill satsa 100 miljoner på rådgivning, forsking och särskilda lån till kvinnor som vill starta eget. I går hölls ett seminarium för inbjudna företagare, forskare och organisationer där Olofsson tog del av deras syn på frågan.
Den borgerliga alliansen är överens om en tankemodell som ser ut så här: Privatisera vården, underlätta för företagande och sänk skatten på hushållsnära tjänster - så kommer tusentals nya kvinnoföretag att växa upp inom områden som barnomsorg och äldrevård.
På det stora hela har de rätt. Ett ökat nyföretagande inom bland annat vården kommer att gynna kvinnors jämställdhet, makt och löner. Det är däremot svårt att veta hur stor effekten blir.
Risken finns att det blir en borgerlig dogm att jämställdhet och integration ska uppstå av sig själv genom ökad marknadsliberalism. Det vore olyckligt. Om marknaden inte klarar att skapa jämställdhet och integration i kraft av sin egen dynamik måste det finnas andra medel att ta till, även inom ramen för en liberal politik.
Det finns också skäl att fråga sig vad i den svenska tryggheten som skapat en situation där kvinnor inte vill starta eget. Eftersom även Norge och Danmark ligger långt ner på listan är det rimligt att tänka sig att det finns en koppling till de nordiska ländernas inkomstrelaterade föräldraförsäkring.
Den missgynnar de kvinnor som vill starta eget och sedan skaffa barn, men också tusentals pappor som är egna företagare och inte har råd att vara föräldralediga. Ett råd om Maud Olofsson vill öka företagandet - även bland män - är att se över hur föräldraförsäkringen fungerar för företagare.
I de Medelhavsländer som toppar listan är modellen i stället ett allmänt familjestöd till barnfamiljer. Det är en modell som binder kvinnor vid hem och barn.
Kan det vara så att många kvinnor i dessa länder startar eget som alternativ till att bara gå hemma med barnen? I ett system som gör det mycket svårt att kombinera barn och anställning? Det är i så fall inget för Sverige att eftersträva.
Maud Olofsson vill satsa 100 miljoner på att få kvinnors företagande att lyfta och därmed lyfta hela Sverige. Det låter lite som att hon vill köpa vingar för pengarna.