I fredags var det exakt två år sen Egyptens diktator Hosni Mubarak störtades i samband med den arabiska våren framfart. När de folkliga upproren spridde sig över arabvärlden var det många som hoppades på att detta skulle vara början på en ny demokratisk tidsålder.
Två år senare är Egypten ingen saga om vare sig framgång eller folkstyre. Detta blev smärtsamt tydligt i fredags då folkmassor åter samlades på Tahrirtorget i Kairo för att markera det egyptiska upprorets årsdag. Våldsamheter bröt snabbt ut mellan demonstranter och polis. Kravallerna var ett faktum. Bilden av ett Egypten i upplösning förstärktes ytterligare när vilda protester utbröt i samband med en rättegång i hamnstaden Port Said. Kaos och våld har spridit sig över hela Egypten och dödstalen stiger i snabb takt. Allt pekar på att åtminstone 60 människor har dött sedan i torsdags, betydligt fler har skadats.
I ett försök att stoppa våldet utlyste nyligen Egyptens president Muhammed Mursi undantagstillstånd och utegångsförbud i flera egyptiska städer. Detta har med rätta upprört det egyptiska folket. Mubarak införde ett undantagstillstånd som varade i 30 år under sin tid som president. Ingen egyptier har glömt vad det innebar. Undantagstillståndet medför i praktiken att Mursis och militärens makt utökas betydligt. Mursi har även meddelat att han är beredd att gå längre, det vill säga stärka sin makt ytterligare, för att skydda nationens intressen. De senaste dagarnas händelser föranleder en att ställa frågan: Har det egyptiska folket bytt ut en maktfullkomlig diktator mot en annan?
Mursi må vara Egyptens första folkvalda president. Men han tänjer ständigt på gränserna för sina maktbefogenheter. Undantagstillståndet som infördes i söndags är det senaste i raden av försök att utöka sin makt som president. I november förra året införde Mursi ett dekret som skulle göra det omöjligt att överklaga hans beslut. Det egyptiska folket mötte hans dekret med vrede, en vrede som till slut fick Mursi att häva dekretet. Mursis tid som president har kantats av misslyckanden. Hans mandatperiod har hittills producerat en vitt omstridd konstitution som saknar folklig förankring Han har dessutom lyckats med konststycket att skapa ett än mer polariserat politiskt klimat. Splittringarna i det egyptiska samhället verkar närmast ha lett landet på vägen mot ett fatalt inbördeskrig.
För två år sen lyste hoppet om att arabvärldens hjärta, Egypten, skulle bli en demokrati. I dag har det hoppet krossats. Egypten verkar ha tagit ett steg framåt och två steg bakåt på vägen mot demokrati.