Regeringen i allmänhet och Moderaterna i synnerhet har kritiserats allt hårdare för att inte ha något annat att komma med än just... jobbskatteavdrag. Men i går kväll höll Reinfeldt ett 30-minuterstal utan att nämna ordet.
Fast då blev det å andra sidan inte mycket inrikespolitik. Större delen av talet handlade om utvecklingen i världen, och Reinfeldt visade både stort engagemang och en för honom ovanlig optimism när han pratade om demokratiseringsvågen, den arabiska våren och den stadigt minskande globala fattigdomen.
Miljön och klimatet fanns också med som en grön tråd genom talet. Reinfeldt påpekade att välfärd kräver tillväxt, men att det måste vara en hållbar tillväxt som inte utarmar jorden. Fanns det någon invit till MP i talet så låg den gömd i dessa icke partipolitiska men miljöengagerade delar.
När Reinfeldt slutligen landade i Sverige pratade han om två saker: Den demografiska utvecklingen, där allt fler blir äldre eftersom vi lever längre, och den framtidskommission som regeringen bildar i höst.
Framtidskommissionen är än så länge ett vagt svar på två frågor: Vad vill regeringen mer än att sänka skatten, och hur ska M släppa fram de mindre borgerliga partierna till köttgrytorna?
Därför var det desto intressantare att Reinfeldt när han pratade om "äldreboomen" faktiskt målade upp en vision. I framtiden, hoppas han, kommer man att fråga barn "Vad ska du bli när du blir stor - första gången? Och andra gången? Och tredje gången?".
I framtiden, förklarade Reinfeldt, hoppas han att det är naturligt att man byter yrke och karriär vid 45, och att man startar sitt första företag vid 70.
Det är en attraktiv vision, men det finns många hinder på vägen. En färsk undersökning från Manpower visar att i Sverige toppar karriären vid 44 - alltså ganska långt från Reinfeldts vision.
Dessutom kräver visionen en ökad rörlighet på arbetsmarknaden - en hjärtefråga för de gamla Moderaterna, men som hamnat i skuggan när M blev nya och relationen till Svenskt Näringsliv (SN) hamnade i frysboxen.
Magasinet Fokus senaste nummer berättar just om hur viktigt avståndstagandet från SN, och markeringen att de är ett "särintresse" bland andra, var i omgörningen av M. Ska man tolka Reinfeldts vision som att M nu har distanserat sig tillräckligt från SN för att kunna gå dem till mötes på en punkt?
Om visionen ska bli verklighet krävs det för övrigt eftergifter från båda håll. M måste lyssna på arbetsgivarnas idéer om hur man ökar rörligheten på arbetsmarknaden, men arbetsgivarna måste ge upp sina orealistiska krav på topputbildad arbetskraft som är 20 år och har 40 års arbetslivserfarenhet.
Om den kompromissviljan finns kan Reinfeldts vision visa sig vara första steget mot ett samhälle där alla faktiskt får vara med, eller med hans egna ord, en "inkluderande och hållbar tillväxt".