"Jag delar inte dina åsikter men jag är beredd att dö för din rätt att framföra dem".
Citatet är en klassisk sammanfattning av yttrandefriheten, och borde sitta upptejpat på många platser.
Problemet är att yttrandefriheten lätt glöms bort när någon uttrycker avskyvärda åsikter.
Därför har de etablerade partierna haft svårt att hantera Sverigedemokraterna (SD). Förra utrikesministern Laila Freivalds tvingade SD att stänga ned en hemsida med Muhammedkarikatyrer. Andra politiker har försökt att tiga ihjäl SD genom att vägra möta dem i debatt. Det innebär förvisso ingen munkavle, men det försvårar för SD att föra ut sin politik - vilket har varit de etablerade partiernas syfte.
Men om man verkligen tror på yttrandefrihet är det inte okej. Då vill man att alla åsikter ska mötas i debatt.
Anledningarna är flera:
Åsikter som aldrig får vädras och bemötas ligger istället och gror i det tysta och mörka, utvecklas i halva antydningar och blinkningar mellan människor som tror sig veta hur det "egentligen ligger till".
Den som tror på sina egna argument - och det ska de etablerade partierna göra när de ställs mot SD:s - ska inte ducka för debatt utan se det som ett tillfälle att övertyga fler.
Att inte debattera med SD ger dem ett martyrskap som de använder i sin marknadsföring.
SD:s valframgångar blev ett bevis på att utfrysningsmetoden inte fungerar, och det senaste året har politiker från de etablerade partierna debatterat med SD.
Nu är det i stället antidemokratiska krafter som vill tysta SD med hot om våld. Rickard Kling, fram till nyss distriktsordförande för SD och kommunfullmäktigeledamot i Motala, hoppar av politiken på grund av hot som riktats mot honom och hans familj. Klings företrädare som distriktsordförande, Adam Linnerheim, hoppade också av efter hot. I hans fall var måttet rågat när någon satte en yxa i hans dörr.
Detta är oacceptabelt. Man kan, med full rätt, avsky SD:s åsikter. Man kan kanalisera denna avsky på många sätt: man kan bli aktiv i ett annat parti, skriva debattartiklar, blogga, ställa dem mot väggen vid allmänhetens frågestund i kommunfullmäktige.
Men man kan inte tillgripa våld, eller hota med våld.
Då uttrycker man nämligen inte bara avsky för SD:s åsikter längre - då uttrycker man förakt för hela vårt demokratiska system, de människor som har röstat på SD och yttrandefriheten.
Dessutom finns risken att ingen vågar bli politiker i framtiden.
En statminister och en utrikesminister har mördats i Sverige. Flera av ministrarna och riksdagsledamöterna står under ständig SÄPO-bevakning, eftersom de lever under hot. Många kommun- och landstingspolitiker är också hotade.
Vissa människor tycks tro att om man inte gillar politiken är det fritt fram att hota politikern. Det är det inte - oavsett om politikern är höger, vänster eller Sverigedemokrat.
Om vi vill ha demokrati och yttrandefrihet, och om vi vill att någon ska våga bli politiker, så måste hoten upphöra.