I valet 2010 gick Socialdemokraterna till val på en rad skattehöjningar, bland annat skulle det populära rut-avdraget minskas. Frågan många väljare ställde sig var varför skatterna skulle höjas när det var överskott i statsbudgeten och statskulden minskade.
Är socialdemokraterna månne på väg att förändra sin syn på skatter från "More is more" till något annat? Stefan Löfvens första månader som partiordförande har ännu inte lett till några besked. Men i fredags presenterade Dagens Nyheter huvuddragen i (S)-veteranen, och den förre handels-, närings- och kulturministern, Leif Pagrotskys partiinterna skatteutredning. Det är ingen högoddsare att Pagrotskys förslag blir en bärande del i Löfvens politik, trots att det lär knorras en hel del på partiets vänsterkant.
Pagrotskys förslag innebär att de fyra jobbskatteavdragen blir kvar även vid en socialdemokratisk valseger 2014. Fastighetsskatten återinförs inte heller. I stället förespråkar han att alla eventuella förändringar i boendebeskattningen ska ske genom blocköverskridande överenskommelser.
Värnskatten blir kvar vilket inte är konstigt. Inte ens regeringen vill ta bort den längre. Vi verkar få fortsätta leva med marginalskatter över 50 procent.
De bitar av förslaget som presenterats ser ganska bra ut. Problemet är att det endast visar en del av skatteisberget. Det är de mest väljarkänsliga skatterna Pagrotskys förslag berör, som jobbskatteavdragen och fastighetsskatten. Där påverkas människors ekonomi väldigt synligt av höjningar eller återinföranden. Men det finns mängder av andra skatter som gemene man inte dagligen går runt och oroar sig för ska höjas men som ändå har inverkan på ekonomin. Där lämnar Pagrotsky inga besked.
Kommer till exempel en kilometerskatt på vägtransporter införas, som de rödgröna ville redan i våras? Kommer höjd koldioxid- och energiskatt fördyra bensinen ytterligare? Det är viktiga frågor. Inte minst för glesbygden.
Hur blir det med momsen? Med arbetsgivaravgiften? Kommer de höjas? Vad kommer socialdemokraterna göra med brytpunkten för statlig skatt? Sänks brytpunkten kommer människor med högst ordinära inkomster helt plötsligt få ett tjugoprocentigt skattepåslag på den del av lönen som ligger över brytpunkten.
Även om socialdemokraterna ger svar på dessa frågor så återstår ett stort problem som de själva inte råder över. Vad än de än föreslår så kan vi vara säkra på en sak: Det är inte det som kommer bli en socialdemokratisk regerings skattepolitik. För även om han inte vill kommer Stefan Löfven tvingas förhandla med Vänsterpartiet och Miljöpartiet om skattepolitiken.
Risken är stort att Pagrotskys pragmatism är det första som slängs ut genom fönstret efter en röd valseger.