Vanliga, trevliga, skötsamma -- det är några av orden som grannar och bekanta igår använde för att beskriva de fyra unga män som misstänks för bombdåden i London.
Många britter chockades när polisen i tisdags kväll gav beskedet att terrorattentaten sannolikt utfördes av män som var födda och uppvuxna i Storbritannien. Men terrorexperterna var inte lika förvånade: i flera år har de varnat för hotet som den radikala islamismen utgör för Europa.
Igår fortsatte den brittiska polisen att jaga efter hjärnan bakom dåden. Oron för nya attentat växte också i Italien och Danmark, som har pekats ut som möjliga mål för terroristerna.
Samtidigt möttes EU:s justitieministrar i Bryssel för ett extrainkallat möte, i syfte att snabba på arbetet med unionens gemensamma antiterrorplan.
EU antog en handlingsplan mot terror strax efter attackerna i USA den 11 september 2001. Efter bombdåden i Madrid den 11 mars 2004 uppdaterades planen. Nu hoppades britterna -- som är EU:s ordförandeland -- kunna ena medlemsländerna kring en tidtabell för åtgärderna.
Två starka behov står mot varandra. Å ena sidan är det viktigt att lagstiftningen ger polis och underrättelsetjänst möjligheter att skydda medborgarna mot nya terrorangrepp. Effektivare informationsutbyte och åtgärder mot organisationer som misstänks finansiera terrorism kan vara en möjlig väg.
Å andra sidan gäller det att -- så långt det är möjligt -- undvika inskränkningar i människors frihet och integritet. Risken är att rädslan för nya dåd får EU:s ledare att rucka på just sådana värden och principer som européerna allra helst vill bevara.
Ett förslag, som bland andra justitieminister Thomas Bodström står bakom, innebär att alla telefon- och internetoperatörer måste lagra data om e-post, sms och mobiltelefonsamtal i minst ett år.
Ett sådant system skulle inte bara vara dyrt för företagen -- och därigenom för konsumenterna. Det skulle också innebära att myndigheterna får möjligheter att kartlägga i stort sett allt som medborgarna gör. Kommer européerna verkligen att acceptera en sådan lagstiftning?
Det finns också en fara i att förlita sig alltför mycket på den trygghetskänsla som utökad övervakning, fler säkerhetskontroller och skärpt lagstiftning kan ge.
Övervakningskamerorna på tunnelbanestationen vid Kings Cross fångade visserligen de misstänkta gärningsmännen på bild -- men kamerorna kunde inte hindra männen från att utföra sitt fasansfulla dåd. Om mobiltrafiken övervakas kommer terrornätverken sannolikt att hitta nya vägar för kommunikationen.
Det enda sättet att på sikt motverka den islamistiska terrorismen i Europa är att angripa roten till problemen.
Den radikala islamismen måste bekämpas. Samtidigt är det viktigt att försöka bryta segregationen och utanförskapet som nu utgör en grogrund för extremistiska rörelser runt om i Europa.
Hotet kommer inte från islam -- utan från ett litet antal extremister som hänsynslöst försöker sprida skräck och splittring. Europa får inte låta rädslan ta överhanden.