Sommarlovet har börjat. Många unga har hittat ett sommarjobb - men inte alla.
Regeringen har i år dragit in det särskilda stödet till så kallade feriejobb ute i kommunerna. Det är jobb som öronviks åt unga, ofta andra årets gymnasieelever.
Östergötlands kommuner har valt olika vägar sedan statens tillskott försvunnit. I Motala och Mjölby blir det inga feriejobb alls i år. 77 respektive 40 platser försvinner.
Det har väckt protester. Men i grund och botten är det en sund politik.
Man kan invända att det är viktigt att unga får en chans att komma in på arbetsmarknaden. Så har man resonerat i Linköping, Vadstena och Ödeshög. Där ersätter man helt eller delvis de statliga pengarna med egna satsningar. I Linköping erbjuder kommunen till och med fler platser i år än vad man gjorde förra året.
Och naturligtvis är det extra viktigt att de unga får en chans i kommuner där ungdomsarbetslösheten är hög. I Motala var 12,5 procent av de unga mellan 18 och 24 år arbetslösa förra året. I Mjölby var motsvarande siffra 11,1 procent.
Hur kan det då vara sund politik att dra in feriejobben?
Jo, erfarenheter från de senaste årens s-märkta arbetsmarknadspolitik visar att åtgärder, som plusjobb och andra skapade arbetstillfällen inte självklart ger resultat. De riktiga jobben blir inte plötsligt fler och den konstgjorda andningen kan inte upprätthållas en obegränsad tid.
Det är inte heller sunt om många unga får uppfattningen att det är någon annan som ska fixa jobb åt dem. Finns det inga riktiga, ska kommunen trolla fram låtsasjobb. Att föräldrar låter barnen klippa gräsmattan eller städa mot betalning för att ge dem en chans att tjäna en liten slant är helt ok. Men kommunen bör inte leka mamma, pappa, barn med skattepengar.
Verkliga jobb och verklig tillväxt är det enda svaret på arbetslösheten, bland unga såväl som bland äldre.
Därför är regeringens politik hoppingivande. Från första juli sänks arbetsgivaravgifterna för ungdomar mellan 18 och 24 år. Det kommer troligen att skapa en mängd nya - och helt verkliga - arbetstillfällen. Inte minst inom restaurang och turism, områden som blomstrar under sommarmånaderna.
Skatteavdraget för hushållsnära tjänster är en annan pusselbit. Den som startar en firma som säljer trädgårdsskötsel och anställer ett gäng pigga 19-åringar över sommaren kommer förmodligen att göra bra affärer. Och skapa riktiga, nya jobb åt de unga.
Man ska självklart inte använda skolungdomar för att statuera exempel. Det vore oerhört cyniskt. Att vissa kommuner har råd att hjälpa till är inte något problem.
Men att andra kommuner ser sig tvingade att prioritera - och då väljer bort feriejobben - är helt rimligt.
Regeringens politik kommer att skapa riktiga nya jobb åt de unga. De är värda mycket mer än kommunala luftjobb - hur goda avsikterna än är.