Men förutom de tidigare utlovade 17 miljarder kronorna har fågelpappa Anders Borg sagt nej. Kommunerna måste lära sig att stå på egna ben och ta ansvar för sina egna budgetar.
I sitt sommartal på Marstrand i söndags trotsade Folkpartiledaren Jan Björklund finansministern och meddelade att han vill se ökade anslag till kommunerna i höstens budget. Hur stora preciserade han inte utan nöjde sig med den svävande siffran "ett antal miljarder".
Frågan om miljarderna yttrade Björklund egentligen i en bisats till en större reform:
Ett nytt system för statens och kommunernas ekonomiska relation som går ut på att statsbidragen ökar under sämre tider och minskar under bättre. Ett liknande förslag lade Finanspolitiska rådet i sin rapport från i våras. Systemet skulle kunna innebära att regeringen får mindre inflytande över statsbidragen. Å andra sidan minskar pressen på de kommunala politikerna att verksamheten de ansvarar för är så beroende av konjunkturkurvorna.
Folkpartiledaren vill slopa kravet på årlig kommunal budgetbalans. Det kravet hindrar kommunerna från att spara i ladorna under goda tider för att ha till sämre. Lösare tyglar på balanskravet skulle ge kommunerna större planeringsutrymme, göra dem mindre känsliga för konjunktursvängningar och därmed förmodligen minska kravet på ökade statliga bidrag under kristider som dessa.
Därför är Björklunds förslag - såväl om rörligare balanskrav som flexiblare statsbidrag - bra. Men de är långsiktiga planer som inte kommer att kunna förverkligas till nästa år. Så Björklund rekommenderar en snabbinjektion i form av extra bidrag till kommunernas kassor.
Han får stöd av KD-ledaren Göran Hägglund som dock slänger in brasklappen att regeringen ännu inte vet om pengarna räcker. Det är också vad Centerledaren Maud Olofsson säger. Hon vill däremot att eventuella överskott hellre kommer företagen än den offentliga sektorn till nytta.
Men en viss ökning av det kommunala statsbidraget vore välkommet. Flera kommuner planerar nämligen - eller har redan beslutat om - att höja skatterna för att klara av välfärdskraven, något som Konjunkturinstitutet varnar för kan komma att dämpa den svenska ekonomins återhämtning. Därför är även konstitutets generaldirektör Mats Dillén positiv till att staten skjuter till mer pengar.
Som grädde på moset skulle regeringen genom ett tillskott till kommunerna kunna undvika att statsbidragen blir en valfråga. Inte ens oppositionen har mage att beskylla alliansen för finanskrisen, men hanteringen av den kan göra Borg och Co sårbara. Än så länge har dock finansministern undvikit att kommentera Björklunds uppbackade förslag.