Icke godkänt - inget klirr i kassan

Onsdagens riksdagsdebatt om skolan överskuggades något av den om våldsbejakande extremism, som Corren skrev om igår. Likväl intog Socialdemokraternas skolpolitiske talesperson (och framtida partiledare?) Mikael Damberg talarstolen tätt följd av utbildningsminister Jan Björklund i en debatt om svenska skolan.

Nixj, inga pengar i handen för ägare till friskolor som uppvisar brister. Foto: Bertil Ericson/SCANPIX

Nixj, inga pengar i handen för ägare till friskolor som uppvisar brister. Foto: Bertil Ericson/SCANPIX

Foto: Fotograf saknas!

Linköping2011-01-28 03:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Skiljelinjen mellan blocken har tidigare varit tydlig gällande skolpolitiken. Men på senare tid har förståelsen dem emellan ökat, framför allt beroende på att Socialdemokraterna närmat sig alliansen. Friskolor, tidigare nationella prov och betyg är de numera överens om (även om S hellre hade sett betyg från årskurs 7 istället för 6 som i år blir realiteten). Liksom att friskolor ska kunna gå med och ge ägarna vinst - ett ställningstagande som även Miljöpartiet men aldrig Vänsterpartiet godtog för den rödgröna sämjans skull i valrörelsen.

Att friskolor och dess ägare kan gå med vinst är i motsats till vad vänstern säger en bra sak. Det ger skolan en attraktionskraft som investeringsobjekt och sporrar ägarna att driva en så kvalitetsmässigt bra skola som möjligt som lockar dit såväl elever som lärare. Problem kan dock uppstå om en friskola uppvisar undermålig kvalitet i undervisning, läromedel, arbetsmiljö eller andra brister och ägarna ändå tar ut vinst från verksamheten. Detta problem har uppmärksammats tidigare men kom även upp under onsdagens riksdagsdebatt.

Ett tak för vinstuttag, som bland annat oppositionsborgarrådet i Stockholm och tidigare ministern Carin Jämtin (S) har föreslagit, är en dålig idé eftersom den är kontraproduktiv - det får gå bra, men inte för bra. Det går då på tvärs mot allt vad gott företagande heter.

Då är tanken med vinststopp som ekonomisk sanktion gentemot friskolor långt bättre. I den nya skollagen betonas att kommunala och fristående skolor så långt det är möjligt ska ha en gemensam reglering med Skolinspektionen som tillsynsmyndighet. Redan idag granskar Skolinspektionen friskolorna, men saknar möjlighet till sanktioner. En skola som inte lever upp till uppsatta mål och förväntningar straffas efter hand av ett vikande elevunderlag och missmodiga lärare, men det "straffet" tar tid. En sanktion från Skolinspektionen går snabbare och innebär då inte bara en ekonomisk utan även en prestigeförlust för skolan i fråga.

Exakt hur förfarandet med sanktioner mot friskolors vinstuttag ska gå till ska en utredning komma fram till under våren. Både Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet välkomnar denna, som även ska ta fram ett lagförslag om hur friskolor och koncerner bakom dessa ska kunna tillståndsprövas. Eftersom det är skattepengar det är fråga om är möjligheten till ökad kontroll och insyn bara att välkomna.

Frågan att ställa sig nu är hur Skolinspektionen ska sanktionera kommunala skolor som missköter sitt uppdrag och samtidigt redovisar röda siffror varje år. En kostnad som läggs på skattebetalarnas minuskonto.

Läs mer om