Polisförbundet har länge drivit kravet att polisutbildningen ska bli en treårig högskolemeriterande utbildning. Det är ett rimligt krav med goda grunder. En majoritet av riksdagsledamöterna är också positiva till förslaget, som vilar på justitieminister Beatrice Asks (M) bord.
Att polisyrket har en lägre utbildningsnivå än andra kvalificerade yrkesgrupper kan på sikt skapa problem för polisens legitimitet och auktoritet, menar Polisförbundets ordförande Lena Nitz. Polisyrket inte ser ut som det gjorde förr, dagens poliser måste bättre kunna tillgodogöra sig kunskap och analysera och omsätta den i praktiskt polisarbete - vilket en akademisk polisutbildning skulle kunna hjälpa till med. Det skulle även kunna öka allmänhetens förtroende för polisen, något som är av avgörande betydelse för kåren, enligt Nitz (SvD Brännpunkt 3/1).
Goda grunder, som sagt. Men om det nu - med rätta - är viktigt att statusen och utbildningsnivån för blivande poliser ökar, är det besynnerligt att förbundet samtidigt välkomnar de sänkta krav för att komma in på dagens polisutbildning, som presenterades i förra veckan.
För något annat än sänkta krav är det svårt att få det till när språkprovet i svenska tas bort, liksom det inledande lämplighetssamtalet, och de fysiska kraven för manliga sökanden sänks till kvinnornas nivå. Anledningen till förändringarna är att polisen vill få en breddad rekryteringsbas (och med det menas förmodligen fler kvinnor och personer med invandrarbakgrund - grupper som Polishögskolan en mängd gånger DO-anmälts för att gynna vid antagningarna).
Polisutbildningen saknar i dag knappast underlag. I höstas sökte 7 050 personer till Polishögskolan, varav 303 antogs (38 procent kvinnor och 19 procent med invandrarbakgrund). Genom att sänka kraven för intagning garanterar man varken ett bredare urval, eller att statusen och kunskapsnivån hos de blivande poliserna höjs - tvärtom. Jämför med dagens lärarutbildning: Sänkta krav och låga intagningspoäng har gett yrket låg status och försämrat rekryteringen till utbildningen.
Dessutom är det märkligt att Polisförbundet så drastiskt motsätter sig rikspolischef Bengt Svensons förslag att bredda rekryteringen: Han vill ge personer med specialkunskaper inom exempelvis IT eller miljö möjlighet att gå en förkortad och kravanpassad polisutbildning för att kunna ägna sig åt utredningsarbete inom dessa områden.
Svenson och Nitz är överens om att dagens samhälle och brottslighet kräver breddad kunskap hos polisen. Rikspolischefens önskemål om fler vägar till polisyrket, möjlighet till specialisering och högskolemeriter går inte alls på kollisionskurs med Polisförbundets krav. Snarare kompletterar de varandra på ett utmärkt sätt.
Justitieministern bör ta både Rikspolisstyrelsens och fackets förslag under beaktande för framtidens polisutbildning.