För ett "ja" på den frågan krävs att Obama övertygar både kongressen och det amerikanska folket. Och det har ännu en gång visat sig vara en svår nöt att knäcka. Obama är som bekant inte den förste president som ger sig på sjukvårdssystemet.
Vetskapen om att andra före honom har misslyckats tycks inte ha rubbat hans övertygelse om att något måste göras. Men Obamas prestige står på spel: han vet att ett misslyckande kommer att prägla hans eftermäle i amerikansk politik. Obamas tal till kongressen natten till torsdag i förra veckan var därför hans viktigaste sedan han tillträdde som president.
Efter kritik om att ha tappat initiativet och förlusten av sin främste lierade i sjukvårdsdebatten - senatorn Ted Kennedy, som dog nyligen - var det en taggad Obama som tog till orda inför kongressen: "Jag är inte den första president som tar upp frågan, men jag är fast besluten att bli den siste."
Även om talet fick lysande recensioner (inte minst av Obamas anhängare) lyckades presidenten inte övertyga kongressen. Republikanerna tycker fortfarande att reformen blir för dyr - en biljon dollar under en tioårsperiod - i en tid när ekonomin dessutom redan är hårt ansträngd och underskotten gigantiska. De är livrädda för att Obama genom att stärka statens ställning och inflytande över medborgarna försöker införa ett slags socialism bakvägen. De befarar att de effektiviseringar och besparingar som Obama föreslår inte räcker och att skatten måste höjas.
Detta är farhågor som även delas av många demokrater och "vanliga" amerikaner.
Ett av de största hoten mot en reform är de 250 miljoner amerikaner som, oftast via sin arbetsgivare, redan har sjukförsäkring. De är rädda för att reformen kommer att leda till att de får sämre vård. Bland dem är motståndet utbrett. Ett annat stort hot är försäkringsbolagen, som tjänar storkovan på privata sjukförsäkringar och naturligtvis vill fortsätta med det.
För svenskar är det kompakta motståndet mot en reform som syftar till att ge de allra flesta amerikaner sjukförsäkring svårt att förstå. Att 46 miljoner amerikaner, varav åtta miljoner är barn, står utan sjukförsäkring och ytterligare 25 miljoner har en bristfällig sådan är mycket starka skäl för förändring. I alla fall för oss som bor i länder där alla bidrar till en sjukvård som sedan ges efter behov.
Men USA är inte Sverige.
Därför protesteras det högljutt mot en sjukvårdsreform, som även syftar till att pressa priserna (USA har världens dyraste vård). Nu senast i helgen demonstrerade tiotusentals i Washington.
Därför dalar Obamas popularitet på hemmaplan.
Därför ser det tyvärr mörkt ut för Barack Obama och hans eftersträvansvärda vision om ett värdigt liv för de allra flesta amerikaner.