Riksbankens direktion pekar ut en lång rad orsaker till sitt beslut: Skuldkrisen i Sydeuropa hämmar återhämtningen på kontinenten och inverkar negativt på Sverige. Handeln med omvärlden minskar även den, trots försiktigt positiva signaler från Kina och USA. Svenska konsumenter och hushålls egen uppfattning om ekonomin spelar också roll. Vi drar ner på konsumtion och investeringar. Som lök på laxen står varslen som spön i backen.
Inför denna hop av argument är det svårt att argumentera mot Riksbankschefen Stefan Ingves och hans direktion. Det är bara det att det finns ett litet frågetecken som behöver rätas ut.
Ingves har själv vid ett flertal tillfällen varnat för både bostadsbubbla och skuldberg. Svenskarna är belånade upp över taknocken och det är bostäderna – speciellt i storstadsregionerna – som ställer till det. I ett tal inför finansutskottet för två år sedan varnade han för att den höga belåningen kunde leda till finansiella obalanser. I somras berättade Ingves i en intervju med Svenska Dagbladet att han ansåg att amorteringskrav på bolån vore en bra idé. I november gick han ut med förmaningen att bankernas riskvikter, alltså den andel kapital de måste hålla inne för varje utlånad krona, bör bli högre.
Att Ingves efter sådana utspel orkestrerar en sänkning av reporäntan från dess redan låga nivå kan tyckas märkligt. Mindre konstigt var hur nöjda storbankerna var med sänkningen. De täljer guld med hjälp av bolånen. Men Ingves blir inte svaret skyldig. Det handlar om prioriteringar. ”Hushållens skuldsättning är fortfarande en risk”, konstaterade han igår. Innan han fortsatte: ”det handlar om att välja. Den här gången var det rätt att sänka”.
Visst är det så att den samlade bördan från akuta ekonomiska problem är viktigare att hantera än eventuella lånebubblor. Med det inte sagt att det senare saknar betydelse.
Ett sätt att minska riskerna med den höga skuldsättningen är något så enkelt som att amortera, eller amortera mer om man redan gör det. Boverket konstaterade tidigare i höstas att viljan att amortera sjunker. Det är beklagligt eftersom det är en underskattad sparform. Att låta sparade pengar ligga och skvalpa på lönekontot är en extremt dålig idé, speciellt i lågräntetider som dessa.
Nästan ingen har bättre ränta på sitt sparkonto än på bolånet. Ändå har svenska folket 1 300 miljarder kronor i vanligt räntesparande. De där pengarna borde göra nytta i stället. Exempelvis genom att amorteras.
Ty om svenska folket amortera lite mer skulle Stefan Ingves oro över bolån och utlåningsgrad lätta en smula och hans räntedilemma förhoppningsvis bli enklare att lösa.