Barn som inte vill äta upp maten får ofta höra: "Tänk på alla barn i världen som svälter och ät upp nu!".
Barn brukar ifrågasätta den logiken - hur skulle svältande barn långt borta svälta mindre för att jag tvingar i mig den här blodpuddingen?
Så har också diskussionen om sambandet mellan världssvälten och etanol som bilbränsle låtit. Om svenska bönder, i stället för att få EU-bidrag för att inte odla alls, odlar vete som blir till etanol - inte kan det påverka världssvälten?
Men nu hävdar forskare att det faktiskt gör det. USA:s och EU:s växande efterfrågan på biobränslen har drivit upp världsmarknadspriserna på vete, majs och sockerrör. När maten blir dyrare blir fler barn undernärda. "Ett barn kan leva ett år på den mängd majs som går åt för att göra 50 liter etanol", säger Jean Ziegler som leder FN-projektet "Right to food". USA och EU borde ta bort de subventioner och politiska styrmedel som gör att biobränslen får fördelar framför livsmedelsproduktion, anser Marc Rosegrant vid livsmedelsinstitutet IFPRI.
Samtidigt med kritiken mot biobränslenas effekter på världssvälten ifrågasätter andra forskare hur miljö- och klimatvänlig etanolen egentligen är.
Framställningen av etanol innebär utsläpp av koldioxid. I teorin ska dessa utsläpp vägas upp av den koldioxid som råvarorna förbrukar när de växer. Men enligt teknologie doktor Lars Bern fungerar detta nollsummespel bara vid småskalig bioenergi. I Svenska Dagbladet (16/11-07) skriver han att storskalig bioenergi leder till stora koldioxidutsläpp och markförstöring.
Forskning och Framsteg (7-2007) påpekar att det energismartaste sättet att utnyttja Sveriges begränsade odlingsytor är att odla energiskog som man använder till el och värme. Att i stället odla växter som ska processas till flytande bilbränslen innebär mycket mer energispill.
Många forskare tror att framtidens miljöbilar i stället för etanol kommer att drivas på biogas och/eller elbatterier.
Men politiker och lantbruksrörelse i Sverige har satsat väldigt hårt på etanol - inte bara av miljömässiga skäl. När Göran Persson 2001 invigde den stora etanolanläggningen i Norrköping var feststämningen på topp. Det bondeägda bolaget Agroetanol satsade en halv miljard kronor i fabriken. Den dåvarande regeringen skattebefriade svensk etanol, och lade tullar på etanol från Brasilien.
Även om etanolbilar är bättre än bensinbilar finns alltså risken att de om några år kommer att anses som passé, samtidigt som politikerna har målat in Sverige i ett etanolhörn. Därför är det klarsynt och modigt när Maud Olofsson säger (DN 16/12-07) att etanol är ett övergångsbränsle, och att politiker inte ska peka ut framtidens drivmedel utan ge forskningsresurser till både etanol, biogas och el.
I framtiden kommer det sannolikt att finnas många olika miljöbilar och -bränslen. Förhoppningsvis kommer bilarna också att bli mindre och bränslesnålare. Biobränslen får inte bli ett alibi för att köra stora bränsleslukare.