Försämringar i a-kassan kallades att "sparka på de svagaste". Åtstramningar i sjukförsäkringen påstods tvinga tusentals "sjuka människor" ut i arbetslivet.
Ja, så lät den socialdemokratiska retoriken för bara några månader sedan. Men ibland går det undan i politiken.
I juli i år berättade socialdemokraternas jobbrådslag att de överväger en bortre parentes i a-kassan, samt hårdare kontroller. Annars finns risken att de arbetslösa stannar kvar i arbetslöshet för länge.
Ställ det mot regeringens gradvisa avtrappning av a-kassan och hårdare krav på de arbetslösa - för att stimulera dem att söka jobb.
Samma andas barn? Jovisst.
I går gick Ylva Johansson (s) ut med några av de idéer som partiets välfärdsrådslag kommer att lägga fram i veckan.
"Våra systemlösningar har inte alltid fungerat men vi har kramat om systemen i alla fall. Många har hamnat mellan stolarna och passiviserats", säger hon till SvD.
Ställ det mot regeringens bild av ett växande utanförskap - som allianspolitiken försöker göra något åt.
Regeringen har stramat upp sjukförsäkringen, men framför allt vill man etablera en rehabiliteringskedja som leder individen tillbaka ut i arbetslivet så snart det går. Man vill till exempel underlätta för den sjukskrivne att testa ett nytt jobb, utan att riskera att bli av med sjukpenningen.
Vad vill s? Jo, skärpa reglerna för sjukförsäkringen och ställa krav på individen. Man vill underlätta för långtidssjukskrivna att pröva ett nytt jobb.
Låter det snarlikt? Jo, det är det också.
I och med Ylva Johanssons utspel står det klart att s delar den problemformulering som alliansen bygger sin politik på. Alltför många hamnade under s regeringsinnehav i långvarig arbetslöshet eller sjukskrivning, som ofta ledde vidare till förtidspension. Det har inte gjorts tillräckligt för att få tillbaka dessa människor till arbetsmarknaden.
I det individuella fallet är detta ofta en tragedi. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det början på en katastrof - hur ska välfärden bestå om allt färre arbetar?
Det är bra för Sverige att s äntligen har kommit till insikt. Och att man vill göra något åt utanförskapet.
Men hänger s-väljarna verkligen med? Förstår de att partiet nu anammar samma utgångspunkt för sin politik som de borgerliga? Att s nu är på väg att ta till sig själva kärnan i den politik partiet riktat så oerhört frän kritik emot?
I så fall måste de sannerligen känna sig besvikna. Tänk att de hårda formuleringarna var så ogenomtänkta, kritiken så grund.
Och än värre kommer det att bli när de konkreta förslagen ska ställas mot varandra. Kommer det ens att gå att skilja s socialförsäkringspolitik från alliansens?
Alliansens budskap var - och är - rakt. Med sänkt skatt på arbete och stramare trygghetssystem kommer fler att arbeta. Det har dessutom visat sig stämma.
Att fyra år senare vilja göra ungefär samma sak, men med aningen mjukare nypor och en fluffigare retorik - ja, det är faktiskt ingen valvinnare.