Sökes: Extremt tjockhudad mångsysslare som har koll på det mesta. Du ska ha stark integritet, men rätta in dig i ledet när partipiskan viner. Du måste tåla allt från ifrågasättanden och hård kritik till förlöjligande, hatkampanjer och dödshot. Lön: Ingen individuell eller prestationsbaserad lön, du får en summa som är ett lyft om du är sjuksköterska - men ett nerköp om du är framgångsrik företagare eller jurist.
Så ungefär skulle en platsannons för riksdagsledamöter kunna se ut, om riksdagsledamöter sökte sitt jobb på vanligt sätt. Men nu väljs de av och representerar folket, och är själva förkroppsligandet av regeringsformens "all offentlig makt i Sverige utgår från folket".
Alltså borde de 349 ledamöterna ha landets finaste jobb. Små barn borde drömma om att sitta i riksdagen när de blir stora. I stället har vi politikerförakt.
Alla i riksdagen är naturligtvis inte lika aktiva. Det finns säkert latmaskar och mindre briljanta där också. Men det är orättvist om alla 349 idiotförklaras varje gång en riksdagspolitiker gör bort sig. Sådana tendenser finns.
Det nya offentliga registret över riksdagsledamöternas sidouppdrag och ekonomiska intressen kom till bland annat för att minska politikerföraktet, eller som riksdagsstyrelsen skrev: "öka allmänhetens förtroende (...) för riksdagsledamöterna och det politiska systemet".
Riksdagsledamoten Yvonne Andersson (kd) tror tvärtom att tvånget för riksdagspolitikerna att redovisa sina åtaganden och ekonomiska intressen väcker misstankar om att här måste det finnas oegentligheter.
Den som tror på demokrati anser att hon har fel: Om det finns ett förtroende för politikerna från början så bör öppenhet och offentliga redovisningar stärka det förtroendet.
Men tyvärr kanske Andersson har rätt. Om politikerföraktet redan är väldigt utbrett så blir uppgifterna i registret bara ytterligare ett sätt att misstänkliggöra och hitta brister. Några inlägg på Corren.se i går: "Det är som vanligt med politiker, de som redan har mycket vill ha mer. Politikernas löner är redan alldeles för höga" och "känns som att vi skattebetalare är lurade på något sätt... igen".
Men är det så orimligt att riksdagsledamöter har andra uppdrag vid sidan om riksdagen?
En vanlig kritik mot politiker är att de inte vet vad som händer i "verkligheten". En riksdagsledamot som även har andra uppdrag har större möjligheter att vara verklighetsförankrad och hålla sig uppdaterad om saker som händer. Kvinnliga politiker som tar styrelseuppdrag kan dessutom bättra på den bristande jämställdheten.
Så länge politikern sköter sitt viktigaste och finaste jobb, nämligen förtroendeuppdraget i riksdagen, kan det inte vara fel om han eller hon har andra uppdrag och sidoinkomster.
Riksdagsledamöterna ska dessutom helst ha något vettigt att göra och försörja sig på den dag de åker ut ur riksdagen. Det är ju inte bara ansökningsförfarandet som skiljer sig från det normala. Riksdagsledamöter omfattas inte av las.