Nio av tio kvinnor i Sverige förlorar på att arbeta. Det visar en studie om långtidssjukskrivningar som presenterades av Hélène Sandmark och Monica Renstig på DN Debatt i går.
Resultatet är hårresande. Inte nog med att studien blottlägger bristande jämställdhet mellan män och kvinnor. Den är också ett skrämmande bevis på att Sverige befinner sig i en regelrätt utförsbacke på välfärdens område. Hur kan regeringen förvänta sig att sjuktalen ska minska med hälften så länge en ansenlig mängd medborgare förlorar på att jobba?
Om man tar hänsyn till extra kostnader för lunch och resor till jobbet förlorar 90 procent av alla kvinnor på att yrkesarbeta, enligt studien. För kvinnor som är anställda inom barnomsorgen, äldreom-sorgen eller sjukvården kostar det i snitt 999 kronor i månaden att arbeta. En lokalvårdare kan förlora 1 127 kronor i månaden på att arbeta, medan en genomsnittlig kassörska förlorar 714 kronor i månaden.
Visst tyder det på att ersättningsnivåerna i många fall är för höga. Men i första hand vittnar det om ett skattesystem som inte fungerar.
Den socialdemokratiska rege-ringen har länge haft ett slags tolkningsföreträde i debatten om rättvisa och välfärd. Den ordningen kan lyckligtvis vara på väg att luckras upp.
Framöver kan regeringen tänka sig att höja skatterna ännu något. Ändå talar fakta för att rörligheten på arbetsmarknaden måste öka, och på att det måste löna sig bra mycket bättre att arbeta.
Kvinnor kan ge chansen till en ny regering.