Det var en gång en kommun, där invandrarundervisningen hanterades så väl att man kom från andra städer, ja även andra länder för att se hur effektivt den fungerade.
Det fanns en enhet "Språk och kultur" och en enhetschef med omgivande personal som hade god överblick över vilka barn och ungdomar med utländsk bakgrund som kom hit och behövde undervisning.
I kommunen fanns ett flertal så kallade förberedelseklasser där eleverna placerades allt efter ålder och tidigare skolvana. I dessa klasser fick eleverna i första hand lära sig svenska. De fick sen chans att besöka en svensk klass och pröva sina kunskaper i vissa ämnen. När de var trygga i det nya språket slussades de långsamt ut i svenska klasser.
Inom enheten fanns god tillgång på modersmålslärare. De såg till att eleverna kunde behålla och utveckla sitt modersmål. De kunde också hjälpa till med de problem som lätt uppstår vid byte av land och kultur. I dag finns endast ett fåtal förberedelseklasser kvar.
Nya utländska barn dyker upp här och där. Det råder en stor villrådighet om hur de ska tas emot. Kommunen tar i dag emot en stor mängd elever som inte har någon skolbakgrund alls. De behöver få en lugn skolstart men också en trygg skoltid för att ta igen allt de missat i hemlandet ofta under krig.
Vem raserade vår fina organisation och varför fick det ske? Jag vill veta det! Handlade det om pengar? Det kommer att bli otroligt dyrt när en mängd vilsna ungdomar som inte fått ett fungerande språk i desperation tar till andra medel för att synas och höras.
Det går fort att rasera men att bygga upp igen?! Det skulle vara möjligt nu när kommunen har ett överskott på många miljoner?
Det sägs att "Linköping är staden där visioner blir verklighet!"
Guje