Många inledde det nya året 2012 med pizza. Som Corren berättade i går fördubblar pizzabagarna sin omsättning på nyårsdagen. Den 2 januari brukar däremot suget att stoppa i sig fett vara utbytt mot suget att göra sig av med det. Gymägarna har nu bråda dagar när människor vill förverkliga nyårslöftet. Att motion är bra för hälsan är ett tämligen obestritt påstående.
Hälsan är dock ett komplicerat kapitel som påverkas av mer än mat och träning. Det mesta i livet påverkar människans hälsa, till exempel sociala faktorer. Om just livssituationens betydelse för hälsan ska professor Margareta Kristenson, professor i socialmedicin och folkhälsovetenskap i Linköping, forska vidare med stöd av Hjärt- och lungfonden. "Det är så fascinerande hur kropp och själ hänger ihop, men grundfrågan är hur vi kan minska sociala skillnader i hälsa", säger Kristenson (Corren i går).
För skillnader finns. I höstas kom Socialstyrelsen, efter uppdrag från regeringen, med rapporten "Den jämlika vårdens väntrum" som klarlägger att jämlikhet i hälso- och sjukvården är en lagstadgad rättighet som gynnar såväl den enskilde som samhället i stort. Den svenska vården står sig väl i en internationell jämförelse men har förutsättningar för att än mer minska de regionala och sociala avvikelserna.
De regionala handlar till exempel om olika avgifter för patientbesök, läkemedel, tandvård och sjukresor med mera. Det är en uppgift för vården att verka för att sådana skillnader utjämnas. Även de sociala skillnaderna är förstås intressanta för vårdpersonal och forskning, men här har den enskilde patienten - tack och lov - ett eget ansvar och möjlighet att påverka sin egen situation.
Det har visat sig att utbildning har stor betydelse för en människas hälsa. Äldre personer med kortare utbildning har högre dödlighet och förekomst av de flesta sjukdomar och besvär jämfört med dem med längre utbildning. Högutbildade gör också fler remisskrävande specialistbesök, trots att de i allmänhet är friskare än lågutbildade. Därtill är höginkomsttagare överlag friskare än låginkomsttagare.
Det är ett dilemma. Sjukvården ska behandla alla patienter lika, oavsett utbildning eller yrke, härkomst, inkomst eller annat. Det är själva poängen med vår offentligt finansierade vård - att den ska vara jämlik.
Men utbildning och yrke ger även människor kunskap, erfarenheter, förmåga att tala för sig etcetera och har betydelse inte bara i kontakten med vården, utan för den enskildes hela livssituation. Och den kan - och bör - knappast vården påverka fullt ut. Hur du lever, ditt arbete, familjesituation med mera påverkar också din hälsa.
Sjukvården ska göra sitt bästa - men arbetar alltid utifrån de förutsättningar som varje individ ger den. Därför har varje människa ett eget ansvar för att ge sin hälsa så goda villkor som möjligt. Att förverkliga nyårslöftet om att motionera mer och äta nyttigare är ett sätt.