Tack vare sin starka ekonomi har japanerna kunnat rusta och anpassa infrastrukturen för de naturkatastrofer som man vet kommer. Solens rike är otroligt utsatt för inte bara jordbävningar och tsunamier, utan också vulkanutbrott, jordskred, tyfoner, översvämningar med mera. Men att helt värja sig från jordbävningar som den i fredags och den efterföljande tsunamin som sköljde över stora delar av Japans nordvästra kust, har visat sig vara nästintill omöjligt.
Att rapporteringarna från katastrofen Japan till oss i utlandet koncentreras mycket kring ekonomin, det politiska läget samt situationen i kärnkraftverken kan verka stötande, men är också talande: Det råder inga tvivel om att Japan kommer att resa sig.
Hur solidarisk omvärlden än är med japanerna är det tydligt hur alla står sig själv närmast. Det visar spekulationerna kring jordbävningens effekter på världsekonomin och inte minst hur regeringar plötsligt vill börja se om säkerheten i de egna kärnkraftverken. Tyskland ska tillfälligt stänga ner några och pröva säkerheten i alla sina och eventuellt kan ett beslut om förlängd livstid för äldre reaktorer rivas upp. Schweiz backar från planerna på nya reaktorer, och i USA - som inte förrän nu planerat några nya kärnkraftverk sedan Harrisburghaveriet 1979 - framförs krav på detsamma. Också i Sverige vill den politiska oppositionen att regeringen tänker om vad gäller uppgörelsen om att nya reaktorer får ersätta gamla.
Det är oroväckande reaktioner. Inte från kärnkraftmotståndarnas sida, att de tar tillfället i akt att generalisera och dra alla kärnkraftverk över en kam är föga förvånande. Däremot är det illavarslande att politiker som varit med och fattat beslut om satsningar på kärnkraft nu verkar tveka om säkerhetsaspekten. Få länder har som Japan ett av världens mest riskabla lägen för några av sina 54 reaktorer - ett faktum som tål och kommer att diskuteras under lång tid framöver. EU-länderna har inte samma utsatta geologiska position, så europeiska politikers tvekan om kärnkraftens säkerhet är bekymmersam. Den kan föda misstankar om att kärnkraftverken nere på kontinenten sköts slentrianmässigt.
Den svenska regeringens besked att någon omprövning av energiöverenskommelsen inte är aktuell inger dock förtroende. Självtilliten vittnar om att Sverige inte tummar på säkerheten. Likaså gör Barack Obamas ståndpunkt att kärnkraften består som en del av presidentens energiplan. Kärnkraft är en klimatmässigt ren och än så länge nödvändig energikälla. Men den ställer extremt höga säkerhetskrav. Att vi lär oss av andras erfarenheter är sunt, men vi ska inte agera irrationellt för det.