Framför allt gillar de arbets- och utbildningsmöjligheterna samt kommunikationerna. Mindre nöjda är de med tryggheten, fritidsmöjligheterna och det kommersiella utbudet. Detta behöver kommunen jobba extra med i sitt planeringsarbete (Corren i går).
Just planeringsarbete kan dock vara en knivig sak för en kommun, särskilt en mindre som Mjölby. En statlig utredning visar att konjunkturen bara till viss del påverkar kommunernas skatteintäkter, konsumtion och sysselsättning men att dessa samband förstärks av det kommunala balanskravet.
Balanskravet, som innebär att kommuner ska uppnå budgetbalans varje år, har kritiserats från både borgerliga och vänsterpolitiker för att vara för stelbent och försvåra för kommunerna att göra långsiktiga planeringar. Främst eftersom balanskravet hindrar kommuner från att spara i goda tider för att tillgå i sämre.
Utredaren föreslår en regeländring som tillåter att eventuellt överskott avsätts i en resultat- och utjämningsreserv som kommuner och landsting kan använda sig av under mindre goda år. Det förslaget har Mjölby kommun ställt sig positiv till, för att minska på allt "gasande och bromsande", som Carina Boberg uttrycker det Corren (12/12).
Balanskravet infördes efter 90-talskrisen för att skydda kommunernas ekonomier. Det var sunt tänkt, men tyglarna har visat sig vara litet för strama. En försiktig tänjning genom utjämningsreserven kan förenkla det kommunala budgetarbetet och till och med förbättra resultatet. Det är förstås en bra sak.