Efter besök i Kenya, Sydafrika, Angola, DR Kongo, Nigeria och Liberia avslutades resan på Kap Verde.
En pr-turné skulle man kunna säga.
USA vill visa ett större engagemang för situationen i det oroliga DR Kongo, de av inbördeskrig söndertrasade Somalia och Angola samt för det ekonomiska sammanbrottets Zimbabwe. Somalias exilpresident befinner sig nämligen i grannlandet Kenya - som även är en av det svarta Afrikas större ekonomier med täta band till USA. Den regionala supermakten Sydafrika har stort inflytande över grannen Zimbabwe.
Till Liberia åker Hillary Clinton kanske mest för att visa sin respekt för Afrikas enda kvinnliga president, Ellen Johnson Sirleaf. En kvinna som dessutom har lyckats ena Liberia efter nästan två decennier av blodiga inbördeskrig.
Clinton har valt ut länder med historiska band till USA och länder som har gjort demokratiska framsteg.
Men hon har också valt ut de största ekonomierna - och givetvis Afrikas två största oljeproducenter: Nigeria och Angola.
USA:s pr-turné handlar nämligen inte bara om fred, demokrati och mänskliga rättigheter. Den är ett led i den dragkamp som pågår mellan Kina, EU och USA om att vinna inflytande och tillgång till naturtillgångarna på den stora kontinenten.
Afrika har mycket att vinna på att de stora elefanterna nu bjuder upp till dans. Men risken är uppenbar att demokrati och mänskliga rättigheter hamnar i kläm när alla vill ha sin del av kakan. Det har hänt många gånger förr på den afrikanska kontinenten.
Afrikas ledare bör därför hälsa USA:s och de andra storaktörernas intresse med kritisk välvilja.