Kampen om Arktis hårdnar

Under olika epoker av historien har olika platser på jorden varit skådeplatsen för konflikter mellan de västerländska stormakterna. Under 1700-talets världskrig mellan Storbritannien och Frankrike slogs man i Nordamerika och Indien, men inte i Europa. Under Napoleonkrigen var Europa krigsskådeplats, precis som under de båda världskrigen. Andra halvan av 1900-talet var därför ett undantag. Maktbalansen mellan öst och väst förhindrade ett varmt krig i Europa. Istället bekämpade stormaktsblocken varandra genom att välja olika sidor i konflikthärdar i Latinamerika, Afrika och Asien. Efter det kalla krigets slut har framför allt Mellanöstern varit konliktplats.

Arktis kan bli nästa område för stormaktskonflikter. Foto: AP Photo/John McConnico

Arktis kan bli nästa område för stormaktskonflikter. Foto: AP Photo/John McConnico

Foto: Fotograf saknas!

Linköping2011-07-19 03:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Nya tider och nya förutsättningar skapar nya konfliktramar. Den västerländska politiken börjar allt mer gå på tomgång i Mellanöstern. President Obama är inte lika intresserad som sin föregångare av att sprida västerländska värderingar i regionen och stödet till ljusskygga regimer för att säkra tillgången av olja och gas börjar få ett allt för högt politiskt pris.

Det norra halvklotets stormakter har i detta läge alltmer börjat vända sina blickar mot det arktiska området. Förutom Grönland och ett par obeboeliga ryska och kanadensiska öar består Arktisk av is och hav. Intresset för Arktisk har alltså inte territoriella syften. Det som lockar finns under havet: olja och gas.

Ryssland ligger än så länge längst fram med sin arktiskpolitik. 2007 placerade en U-båt den ryska trikoloren på havsbotten under Nordpolen, i St. Petersburg bygger ingenjörer flytande kärnkraftverk som ska placeras ut på nordkusten redan nästa år och landets militär utbildar arktiska brigader.

USA har hamnat på efterkälken och i en rapport från i våras konstaterar Nationella vetenskapsakademin att den amerikanska militären har tappat sin förmåga att fungera i arktiskt väder. I samma rapport uppmanas den amerikanska flottan och marinkåren att förbereda sig för operationer under extremt kalla förhållanden. Andra stormakten, som Japan och Kina, bevakar också sina arktiska intressen. Precis som de mindre länderna Kanada, Norge och Danmark.

Om Arktisk blir nästa konfliktområde riskerar det att få allvarliga konsekvenser, inte minst för miljön. En oljeläcka likt den som drabbade BP:s oljeplattform Deepwater Horizon i Mexikanska golfen förra året skulle få avsevärt svårare följder i Ishavet. Kallt vatten saknar förmågan att absorbera olja och skulle alltså inte kunna fungera som en krockkudde vid en eventuell olycka. Rysslands flytande kärnkraftverk känns inte heller särskilt rogivande ur miljösynpunkt.

Risken för varmt krig i Arktisk är ändå minimal. Att USA och Ryssland eller någon annan intressent skulle kasta sig in i en väpnad konflikt med varandra är uteslutet. Däremot kan vi få se diplomatiska bråk, militärt muskelflexande och toppmöten med bistra statsmän. Kampen om Arktis kan bli ett nytt kallt krig. Den här gången i mer än en bemärkelse.

Läs mer om