Det är ett tag sedan vi talade ordentligt med varandra, egentligen har vi inte gjort det sedan du var finalist i Årets Linköpingsbo här om året. Den nomineringen fick du bland annat för ditt engagemang i Sveriges pensionärsförbund, SPF. Och det var i den egenskapen du skickade de här raderna:
"Varför är vi pensionärer diskriminerade i pressen? Under en månad har Linköpings pensionärsorganisationer genomfört tre stora arrangemang i Linköping. Inte en rad i Corren. (?) Är Linköpings cirka 20 000 pensionärer inte värda att få veta vad som händer?"
Du tar upp den eviga frågan för varje redaktör:
Vad ska vi ha i tidningen?
Jag får ständigt propåer från grupper och personer som anser sig förfördelade. Ungefär som du skriver i ditt brev. Det kan handla om föreningar, partier, studieförbund, företagare, idrottsföreningar och religiösa samfund. Alla lika ilskna över att vi inte skriver tillräckligt om deras aktiviteter.
På sätt och vis är det bra.
Som tidningsman tycker jag att det är bra att det väcker vrede att man inte kommer med i tidningen. Det visar att tidningen fortfarande är högst relevant, ja, den viktigaste nyhetsförmedlaren på lokal nivå.
Journalistik handlar inte bara om att skildra, utan om att välja - och välja bort. Utrymmet är begränsat. Allmän- intresset, det man som medborgare i vårt samhälle har rätt att få veta, är vår ledstjärna i urvalsprocessen.
Därför väljer Corren och de flesta svenska tidningar i huvudsak bort föreningsinformation. Det är ytterst sällan vi gör referat från föreningsaktiviteter, oavsett om de är välbesökta. Information om dessa berör i första hand medlemmarna och ansvaret för att förmedla den ligger på föreningen, partiet eller samfundet själv.
På våra lokalsidor välkomnas information inför offentliga evenemang i våra tipsspalter och kortfattade föreningsnotiser i efterhand. Ibland gör vi undantag och gör ett reportage från ett särskilt intressant föreningsmöte, men det är sällsynt.
Men, Bitte, din fråga tränger djupare: Diskriminerar vi pensionärer?
På ett ytligt plan är det inte så, vi behandlar alla föreningar lika.
Samtidigt tror jag att du sätter fingret på en öm punkt. Livet som pensionär är något som sällan skildras i Corren. När det sker är det oftast problemorienterat, som resursbrist i äldreomsorgen. När det i själva verket finns så mycket intressant, roligt och inspirerande att berätta om tillvaron som pensionär.
Här brister vi.
Just nu planerar jag och mina medarbetare vad Corren ska innehålla nästa år. Vi har redan beslutat att som en av flera frågor lyfta fram livet som pensionär. Hur vill jag inte avslöja riktigt än, men det blir spännande journalistik om livet som senior.
Jag hoppas du och alla aktiva pensionärer blir nöjda. Och tack för ett tankeväckande brev.
Fotnot: Bitte Kjellin är ordförande i SPF:s Linköpingskrets och var finalist i Årets Linköpingsbo 2009.