Klyftorna ökar i Östergötland, hävdar socialdemokraten Teresa Carvalho som genomfört en studie vid Linköpings universitet (Corren 1/12).
Det låter förstås bekymrande.
Man kan lätt få intrycket att svaga grupper som ensamstående mammor och invandrare har fått det sämre. Men så enkelt är det inte. I vissa fall har de fått det bättre - det har bara inte gått i samma höga takt som för andra.
Den ensamstående svenska genomsnittsmamman hade år 1991 en disponibel årsinkomst på 181 800 kronor. 2006 hade hon 218 400 kronor. Den viktigaste frågan måste vara om hennes inkomster har stigit i samma takt som hennes kostnader - inte om inkomsterna har stigit i exakt samma takt som alla övriga gruppers.
Kort sagt: Att vissa får det bättre betyder inte att alla andra får det sämre. De kanske står still eller går framåt, men i en blygsammare takt.
Relativa inkomstsiffror är inte ointressanta, men de rymmer bara en begränsad sanning.