Enligt statsvetaren Sören Holmberg råder det stor rörlighet i väljarkåren. Potentialen för dramatiska vinster eller bakslag i valen har blivit större på senare år. Och det har vi ju sannerligen sett, om vi tänker på folkpartiet och moderaternas resultat senast.
Men vid betraktande av de siffror som Sifo presenterade i helgen infinner sig ju frågan var den där rörligheten egentligen finns. Siffrorna är i och för sig uppmuntrande. Den borgerliga alliansens övertag är lika tydligt som det var före sommaren. Och moderaterna ligger kvar på rekordnivån 30 procent. Men märkligt är ju ändå hur lite som har hänt. Inte för något parti är avvikelsen från den förra mätningen mer eller mindre än en procentenhet.
Positionerna ter sig stenhårt fastlåsta. Temo noterade en uppgång för socialdemokraterna för några dagar sedan, men den bekräftas inte av Sifo.
Det hela ger anledning till nervositet hos valets båda huvudaktörer. Socialdemokraterna måste hitta en framgångsrik strategi i stället för att testa ständigt nya tillfälliga utspel utan inbördes logik. Moderaterna vet att ett valresultat på trettio procent vore en sensation som helt enkelt inte kan räknas in.
Någonting dramatiskt kommer med all säkerhet att hända. Antingen att socialdemokraterna går mot ett katastrofval, eller att moderaterna, som så ofta sker, rasar när det väl är dags för valrörelse. Spänningen stiger trots små förändringar.