Ägnar vi på Corren oss åt att argumentera för ett borgerligtmaktövertagande? Javisst. Här på ledarplats har vi klart och tydligtdeklarerat att vi kommer att ägna avsevärd energi åt det fram tillvalet 2006. Vår opinionsbildning syftar till att de borgerligapartierna skall vinna valet.
På nyhetsplats däremot, ägnar man sig åt nyhetsbevakning. Objektivjournalistik. Alla vet att det är den uppdelningen som råder, härliksom på andra tidningar. Därför är det så bedrövligt när desocialdemokratiska topparna nu öppet anklagar dagstidningar för attsälja ut sin journalistiska heder till förmån för ett maktskifte. Iklartext att all uppmärksamhet kring Ola Rask egentligen är en del aven strävan att misskreditera den socialdemokratiska rörelsen.
Att det hela snarare är en strävan från socialdemokratins sida attavleda uppmärksamheten från den besvärliga sakfrågan ter sig förståsmer troligt. På kort tid har Göran Persson, Marita Ulvskog och Ola Rasksjälv anklagat medier för att gå de borgerliga partiernas ärenden istället för medborgarnas. Marita Ulvskog har varit sedvanligtaggressiv, men den mest magstarke har Ola Rask själv varit, ochoförblommerat hävdat att dagstidningarnas nyhetsredaktioner gärnamisskrediterar en socialdemokratisk riksdagsman för att bereda väg åtden borgerliga alliansen.
Naturligtvis säger dessa utfall mer om socialdemokrater än omjournalister, och det inser nog de flesta. När regeringen befinner sigi kris gäller det att rikta sökarljuset bort från de egna leden. Det måhandla om att dölja den egna inkompetensen under flodvågskatastrofengenom att skylla på enskilda tjänstemän, eller det må handla om attkväsa debatten om den egna omoralen genom att anklaga medier förpartiskhet. Och i grunden speglar det förstås inte bara en oförmåga atthantera kriser, utan också en oförmåga att idka självkritik.
Men låt oss för all del se i vilken mån vi på den här sidan harsnedvridit våra kommentarer kring Raskaffären, även sett utifrån vårpolitiska tillhörighet.
I gårdagens ledare pekade vi på att det finns två skikt i detsvenska samhället som tenderar att skapa sig en egen värld avprivilegier ovanför vanligt folks huvuden: det ena var kotteriet avsocialdemokratiska pampar, det andra var deras motsvarighet bland dethögre näringslivet, exemplifierade av direktörerna i Skandia. Dagendessförinnan efterlyste vi en etikkommission för arbetarrörelsen. Inteför att ställa socialdemokratin vid någon skampåle, utan för att ensådan också skulle kunna bli utgångspunkten för en bredare debatt omvart hela samhällsmoralen tagit vägen.
Är det att behandla Raskaffären på ett ohederligt sätt? Vi tycker inte det.
Folkpartiets partisekreterare Johan Jakobsson tycker attsocialdemokraterna är skyldiga medierna en ursäkt. Vi kommer av enhändelse att tänka på de ord som dåvarande statsrådet Marita Ulvskogfällde om honom för några år sedan: "Han är ju partisekreterare, så hanär ju van att snacka skit." Se dig i spegeln, Ulvskog.