I boken beskrivs hur den globala livsmedelsindustrin med stormsteg utvecklats mot stordrift under de senaste 20 åren. Ett fåtal gigantiska livsmedelskoncerner är på god väg att omvandla gris- och kycklinguppfödningen till en enda stor processindustri med ensidigt fokus på kvantitet. Resultatet är ett enormt överskott av fabriksavfall som förorenar sjöar och hav. Dessutom accelererar användningen av antibiotika. Det gynnar livsmiljön för resistenta bakterier med hotande epidemier som följd. Ennart och Ericsson redogör för kopplingen mellan grisfabrikerna och svininfluensaepidemin och berättar om hur den klassiska sjukhussjukan, MRSA, numera sprids via grisar.
För att sätta stopp för smittspridningen i djurfabrikerna byggs en enorm säkerhetsapparat upp. Stordrift blir enda sättet att klara lönsamhetskraven. Samtidigt blir maten allt fattigare på vitaminer och mineraler och kräver fler och fler tillsatser för att vara aptitlig. Trots de stora riskerna för smittspridning som storskaligheten medför har livsmedelsindustrin i hög grad lyckats undvika myndighetskontroller, medan restauranger och kaféer tvingas till kostsamma investeringar i utrustning och lokaler. För att undvika kostnaderna går fler och fler över till färdigmat.
På sjukhusen i Stockholms läns landsting serveras maten i platslådor som har ångkokats i mikrovågsugn. Även sådan mat som schnitzel och lingonsylt kokas. Maten innehåller mängder av tillsatser och varken lukt, smak eller konsistens är tilltalande. Svinnet är stort och portionskostnaden hög. Den stora vinsten är att ingen ska kunna bli sjuk av maten om den äts direkt efter bruten plastfilm och om det inte har skett någon miss i hanteringen. Då ökar bakterieinnehållet snabbt.
Det bästa sättet att förändra livsmedelsindustrin och förbättra matens kvalitet är att ge konsumenterna större möjligheter att välja. De måste på ett enkelt sätt kunna skaffa sig information om var en livsmedelsprodukt kommer ifrån, vad den innehåller och hur den har hanterats. Som det är idag är det väldigt svårt att veta vad man har på tallriken när man äter på restaurang. Myndighetskontrollen av farmar och slakterier måste också förbättras.
Dessutom kan man hoppas att politiker i kommun och landsting tar sitt förnuft till fånga och återgår till lokala tillagningskök på sjukhus, äldreboenden och skolor. Nylagad mat direkt från köket är inte bara det minst riskabla ur bakteriesynpunkt. God, vällagad och näringsrik mat är oerhört viktigt för barn som växer, för sjuka som håller på att tillfriskna och för att våra äldre ska må bra på ålderns höst.