Nästa säsong ska Åtvidabergs FF spela fotboll i Sveriges högsta division allsvenskan. För en liten kommun som Åtvidaberg är det stort och värdefullt. Det anser nog många åtvidabergare, även de som inte är så fotbollsintresserade. Kommunen får publicitet, besökare och goodwill tack vare ÅFF:s framgångar.
Dessutom har Åtvidaberg ett fotbollsgymnasium med riksintag. Förutsättningarna för skolan ökar med ett lokalt lag i högsta serien. Och enligt kommunalråden Sverre Moum (M) och Lennart Haraldsson (S) är fotbollsgymnasiet "en bra affär för kommunen" (Corren i går).
Så långt allt gott. Men spel i allsvenskan ställer också högre krav än rent spelmässiga. Kopparvallen måste leva upp till den standard som Svenska Fotbollförbundet (SvFF) begär, annars riskerar ÅFF:s hemmamatcher att hamna i Linköping. De ekonomiska spörsmålen är en het potatis, inte bara i Åtvidaberg. Många framför allt mindre kommuner i Sverige känner sig tyngda under SvFF:s krav på stora anläggningar.
Enligt en enkätundersökning gjord av SVT Sport är flera kommuner bekymrade över att kostnaderna för elitförbundens krav på arenor kommer att gå ut över kärnverksamheten. Samtidigt är idrotten ofta, som i Åtvidaberg, mycket viktig varför två intressen står mot varandra i budgeten. Av 229 svarande på SVT:s enkät kräver 104 kommunstyrelseordföranden att klubbarna och förbunden tar ett större ekonomiskt ansvar.
Frågan har även tagits upp av Sveriges kommuner och landsting efter klagomål från enskilda kommuner. Men förhandlingarna mellan SKL och SvFF kapsejsade då Lars-Åke Agrell, ordförande SvFF, menade att eventuella problem får de enskilda kommunerna och klubbarna lösa via hyreskontrakten (Dagens Samhälle, nr 35).
Lagrell har en poäng: Eftersom alla klubbar och kommuner är olika är individuella lösningar att föredra. Samtidigt måste SvFF då visa förståelse för att det är skillnad på Kopparvallen och Råsunda.
950 "vip-stolar", 400 kvadratmeter "hospitality-yta" samt 50 pressittplatser under tak - för att nämna några av arenakraven som börjar gälla 2014 - är kanske en baggis för de stora Stockholmsarenorna. Desto tuffare är de för Kopparvallen och liknande anläggningar. Dessutom finns det en charm i skillnaden arenorna emellan. Det ska vara annorlunda att spela i Åtvidaberg än på Ullevi i Göteborg.
Åtvidabergs kommun har lagt ned mycket pengar på ÅFF och Kopparvallen. För ett år sedan gällde det ett lån på 650 000 kronor för att värma upp konstgräsplanen. Nu handlar det om ett kommunalt borgensåtagande på 25 miljoner alternativt en 20-årig kommunal hyresförbindelse där ÅFF faktureras för sin tid på arenan.
Inget alternativ riskerar att ta pengar från någon annan kommunal verksamhet, garanterar Moum/Haraldsson. Och med tanke på ÅFF:s betydelse för Åtvidaberg kan kommunens åtagande vara rimligt i det här fallet. Det handlar ju inte om 300 miljoner skattekronor à la Nya Parken i Norrköping?