Ordet korruption kommer från latinets corruptio som betyder "fördärvat tillstånd" eller "förfall". Jag kom att tänka på ordet när jag i torsdags eftermiddag fick läsa texterna om den kommunala tjänsteman som gynnat sin son i samband med ett projekt för arbetslösa ungdomar i Mjölby. De texter som du fick läsa i gårdagens Corren.
I en universitetsuppsats som jag hittar på nätet definieras korruption så här:
(Korruption) "inkluderar mutor och bestickning, bedrägeri, delning av vinster, utpressning, favorisering och svågerpolitik, liksom förskingring, svindleri, jäv och illegal finansiering av politiska partier. Det vill säga: ordet korruption används i samband med offentliganställda personer som på ett eller annat sätt missbrukar sin tjänsteställning."
I juridisk mening finns ingen korruption i Sverige, det finns inget brott som heter så. Vad Riksenheten mot korruption sysslar med är mutor och bestickning, vilket är en mer begränsad uppgift än vad som räknas upp i definitionen ovan.
Men det är inte bara i lagstiftningen som korruption lyser med sin frånvaro. Så även i vår självbild. Att Sverige är ett land i det närmaste kemiskt rent från korruption är något som ofta hävdas i debatten och får stöd i internationella undersökningar.
Men på senare år har bilden börjat krackelera.
På det internationella planet har vi Bofors kanonaffär med Indien och misstankarna om mutor i samband med försäljningen av JAS/Gripen. Men även här hemma har en hel del illusioner om vår oförvitlighet brustit. Motalaskandalen är visserligen mer än tio år bort, men står ändå som sinnebilden för maktmänniskor som utnyttjar sin ställning. Eller ta Systembolagscheferna som glatt lät sig mutas av leverantörer, eller härvan som började rullas upp inom Kriminalvården i våras - för att inte tala om den växande skandalen i Göteborgs kommuns kommunala bostadsbolag.
Och nu fogas Mjölby kommun till raden. Senaste nytt kan du läsa på nästa uppslag.
I SVT:s Debatt i torsdags kväll hävdade statsvetaren Bo Rothstein att korruption är ett hot mot själva samhällskroppen, att det eroderar förtroendet i samhället. Inte minst det mellan medborgare och myndigheter. Av särskild vikt för att undvika detta är att reglera mötet mellan skattepengar och privat affärsverksamhet. Helt enkelt se till att lagen om offentlig upphandling efterlevs.
Det sa han med anledning av händelserna i Göteborg, men resonemanget är lika tillämpligt på Mjölby. Om en professionell upphandling gjorts hade det varit helt OK att en son till en hög tjänsteman fått uppdraget.
Generellt sett bör personer med makt och ansvar skaffa sig en säkerhetsmarginal och undvika allt som ens kan antyda egenintresse. För sin egen skull. Men mest för samhällets.