Självständighet. Ordet har sprängkraft. För sin självständighet har människor varit beredda att dö eller döda i årtusenden.
Säkert är det därför FN-sändebudet Martti Ahtisaari undviker ordet i den plan för Kosovos framtid som lades fram på fredagen.
Kosovo, i dag ett FN-protektorat och en provins i Serbien, föreslås få det många kosovoalbaner önskar: Egen flagga och nationalsång, egen konstitution, rätt att ingå internationella avtal och söka medlemskap i internationella organisationer. Allt - utom självständighet.
Planen förkastades omedelbart av Serbiens president Boris Tadic.
Anledningen: Att förslaget leder Kosovo på en kurs som bär mot självständighet och de facto redan ger den.
Kosovos president Fatmir Sejdiu var desto mer positiv. Logiskt nog av exakt samma skäl.
Ett självständigt Kosovo vore slutet för drömmen om ett Storserbien, byggt på före detta Jugoslaviens territorium och med anor som går tillbaka till 1200-talet.
Det vore väl. Idén om serbisk dominans var en av de drivande krafterna bakom Slobodan Milosevics framfart på Balkan på 1990-talet och den lever än i dag hos de serbiska nationalister som fick en knapp tredjedel av rösterna i valet för två veckor sedan.
Mycket mer än Kosovo har nationalisterna inte kvar att kämpa för: Slovenien och Makedonien bröt sig loss från det dåvarande Jugoslavien 1991. Kroatien och Bosnien-Hercegovina blev självständiga 1992, Montenegro 2006.
Men inte bara serbiska nationalister ser problem om Kosovo får självständighet. Det skulle kunna leda till att fler enklaver i Balkans lapptäcke gör anspråk på självstyre. Fler uppdelningar skapar inte nödvändigtvis fred och stabilitet. De etniska spänningar som redan skapat så mycket lidande på Balkan kan lika gärna få ny kraft.
Den balansgång som Ahtisaari försökt gå är därför prekär. Kosovo accepterar bara självstyre. Samtidigt vill varken Serbien eller resten av Europa att provinsen blir självständig.
Starkast ställning för Serbien har Ryssland tagit. Säkert för att man vill legitimera sin egen kamp mot utbrytarrepubliker som Tjetjenien. Ryssland kan komma att använda sitt veto i FN mot ett förslag som missgynnar Serbien. Förhandlingarna riskerar att sluta i ett dödläge.
Bollen ligger hos EU. Medlemskap i unionen tycks vara en morot som båda sidor lockas av. Kanske kan unionen göra klart att ett medlemskap är fullt möjligt - men bara för ett Serbien som innefattar Kosovo som en autonom delstat.
Balkan är ett av EU:s största biståndsprojekt. Bara i Kosovo satsar EU över 1,5 miljarder kronor årligen.
Men Balkan bör också ses som en fortsättning på fredsprojektet EU. Först överbryggade det europeiska samarbetet fiendskapen mellan Frankrike och Tyskland, sedan avståndet mellan öst och väst efter murens fall.
Om Balkans stater på ett fredligt sätt kan integreras i EU, skulle frågan om nationella gränser tappa en del av sin laddning.
Det vore en välsignelse för Balkan, och ett fredsprojekt värt namnet för EU.