Krisåtgärder kräver klokhet

Tidningarnas förstasidor var nattsvarta i går. "Värsta finanskrisen sedan depressionen" skrev Corren, "Arbetslösheten kan stiga till över 9 procent" skrev SvD.

Även om det stundar bistra tider var det värre förr. Bilden visar en mathämtningskö i Stockholm under kristiden 1916.

Även om det stundar bistra tider var det värre förr. Bilden visar en mathämtningskö i Stockholm under kristiden 1916.

Foto: Fotograf saknas!

Linköping2008-11-18 00:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Tidningarnas förstasidor var nattsvarta i går. "Värsta finanskrisen sedan depressionen" skrev Corren, "Arbetslösheten kan stiga till över 9 procent" skrev SvD.

Anledningen var finansminister Anders Borgs uppdatering av regeringens ekonomiska prognoser. Den visar på fallande huspriser, svagare efterfrågan på svenska exportprodukter, ingen eller negativ tillväxt och stigande arbetslöshet.

Och de goda råden strömmar in. Alla har sin idé om hur landet bäst möter lågkonjunkturen.

Tidigarelagda infrastruktursatsningar, ROT-avdrag, sänkta arbetsgivaravgifter, regler som hindrar bankerna från att säga upp lån, höjd a-kassa och höjda barnbidrag är exempel på förslag från socialdemokraterna, Svenskt näringsliv och TCO. Statliga Konjunkturinstitutet påpekar att det brådskar att stimulera ekonomin.

Men Anders Borg vill ännu inte göra något av detta. Han säger att det mycket väl kan bli aktuellt med extra stimulans framöver men att budgeten först ska klubbas i riksdagen den 19 december.

I stället skärper Borg tonen mot de tre storbanker som inte har gått med i det frivilliga, statliga lånegarantiprogrammet. Om de inte går med frivilligt snart så blir det "kärvare åtgärder". De borde "ta sitt samhällsansvar" och inte styras av endast "snäv lönsamhet", säger Borg.

För detta får han kritik. Från vänster ifrågasätter man varför det är så viktigt att hjälpa just banker med skattemedel, samtidigt som regeringen inte försöker rädda den blödande fordonsindustrin. På denna sida har Borg kritiserats för att vulgarisera frågan om bankerna och lånegarantierna när han framställer det som en berättelse om bolån, bonusar och giriga bankdirektörer.

Men det betyder inte att han har fel i sak. "Kreditkanalen", som Borg kallar bankernas möjlighet att själva låna pengar och därmed deras förmåga att låna ut till företag och hushåll, är oerhört viktig. När det stora varslet vid Volvo lastvagnar lades för en tid sedan var förklaringen som gavs att ett stort antal åkerier plötsligt avbokade beställda lastbilar, eftersom de inte fick låna pengar från banken. Ett sådant avbräck för Volvo lastvagnar sprider sig som ringar på vattnet till underleverantörerna.

Bankerna är alltså inte vilka företag som helst. De är ekonomins blodcentral som måste fungera. Om det inte finns blod till nödvändiga transfusioner hjälper det inte att patienten på operationsbordet är i god fysisk form. På samma sätt kan i grunden hälsosamma företag gå omkull om bankernas kreditgivning inte flyter, och det innebär stigande arbetslöshet.

Därför gör Borg rätt när han just nu prioriterar bankgarantierna framför åtgärder för att stimulera företagen eller konsumtionen. Men när bankerna fungerar och budgeten är klubbad vill det till att Borg har tänkt igenom vilka ekonomiska stimulanser som är de klokaste. Stimulanser kommer att behövas, och det ekonomiska utrymmet är inte obegränsat, så det gäller att regeringen väljer rätt. Det är också ett skäl att inte stressa fram besluten.

Läs mer om