Precis som före förra valet utlovas nu krafttag för Östersjön. Då hette miljöministern Kjell Larsson (s). Han sa att "havsmiljöfrågorna måste bli de närmaste årens viktigaste område när det gäller miljön".
Nu heter miljöministern Lena Sommestad (s). Hon säger att "för regeringen har havsmiljöfrågorna högsta prioritet". Den nationella strategi för havsmiljöarbetet man nu presenterat är "det första steget mot en kraftfull politisk samordning av svensk havs-miljöpolitik".
Vad ska få väljarna att tro att en socialdemokratisk regering har förmågan och viljan att denna gång åstadkomma något för havet? Den Havsmiljökommission regeringen tillsatte efter förra valet konstaterade ju redan då att "... det är inte brist på goda åtgärdsförslag som gjort miljösituationen i havet så allvarlig. Problemet ligger istället i bristen på genomförande".
Folkpartiet har under hela denna mandatperiod i och utanför riksdagen drivit en havs-miljöoffensiv för hållbart brukande och skydd av våra hav. Vi har genom interpellationer, skriftliga frågor, utskottsinitiativ, egna och med andra partier gemensamma motioner försökt driva på regeringen.
I mars 2004 presenterade Lars Leijonborg rapporten "Östersjön kan inte vänta -- liberal handlingsplan för ett hotat hav". Ett av folkpartiets viktigaste krav var att de mest akuta delarna i en marin strategi skulle läggas fram av regeringen. Då i form av ett skarpt förslag -- en proposition. Nu först, har ett förslag kommit men bara i form av en skrivelse.
Naturvårdsverket får ansvaret för att samordna det splittrade havsmiljöarbetet och uppdrag att komma med förslag på åtgärder först om ett år! Problemet med nuvarande regering är fortfarande bristande genomförande.
Ett annat fp-krav var att Sverige fullt ut skulle använda EU:s möjligheter nu när Östersjön blivit ett innanhav omgärdat av medlemsstater. Regeringens egen Miljövårdsberedning presenterade i våras en larmrapport om övergödningen i Östersjön. Ett viktigt budskap var att Sverige måste medverka till att Östersjöns miljöproblem får sitt internationella politiska genombrott om något ska hända.
Efter att en planerad Östersjökonferens i Polen i juni med både miljö- och jordbruksministrarna närvarande ställts in och efter sommarens algchock i Östersjön har nu miljöministern tillfälle att visa att hon och regeringen menar allvar med de krafttag de talar om. De kan, precis som Miljövårdsberedningen föreslår, använda "krisen som nyckeln för det politiska genombrottet" för att rädda Östersjön.
Då behövs det mer än att samla miljöministrarna från länderna runt Östersjön. Samordnat agerande från bland andra miljö-, jordbruks-, infrastruktur-, närings-, utbildnings- och inte minst statsministrar är nödvändig. Bristande samordning har hittills hindrat förbättring av havsmiljön. Kommer regeringen själv att kunna samla sig till ett kraftfullare initiativ än det i och för sig nödvändiga miljöministermötet? Östersjön kan inte vänta.
Regeringen utlovar krafttag för Östersjön. Men har regeringen verkligen förmågan och viljan att åstadkomma något för havet? Det undrar SVERKER THORÈN och LINNÈA DARELL, riksdagsledamöter för folkpartiet, i ett svar på miljöminister Lena Sommestads artikel den 22 juli.