År 2006 är ett "mångkulturår". Det har regeringen bestämt. 2005 utlystes till ett "designår", vilket i princip innebar att design skulle uppmärksammas och att branschen skulle främjas.
Syftet med ett mångkulturår förefaller vara mera konkret än så. Det är att "landets kulturverksamheter även långsiktigt bättre ska spegla och införliva den etniska och kulturella mångfald som finns i dagens Sverige".
I vissa stycken är regeringens mål med mångkulturåret faktiskt högst konkreta. I avsiktsförklaringen står till exempel att kulturutbudet efter 2006 ska "i större utsträckning än i dag aktualisera andra kulturuttryck än det traditionellt svenska eller västerländska".
Men detta räcker inte. "Andelen konstnärliga upphovsmän, utövare och kulturadministratörer med utomsvensk eller minoritetsbakgrund ska öka permanent och utgöra en större andel av de yrkesmässigt verksamma inom hela det offentligfinansierade kulturlivet".
Så har även Sverige fått sin kulturkanon. Sedan Danmarks förre kulturminister Brian Mikkelsen förra året föreslog en kulturkanon, en lista på verk inom bland annat litteratur, konst och musik som borde framhävas i danska skolor, har kritiken här hemma mot Danmarks förra regering och dess kulturkonservativa kulturminister knappt vetat några gränser. Om Danmarks förra regering med sin kulturkanon politiskt tog ett steg åt höger, så tar vår nuvarande regering med sitt mångkulturår ett steg åt vänster.
Men gränslöst omfamnande av främmande kulturuttryck är väl ändå att föredra framför främjande av den inhemska kulturen? Jo, men politikers ambitioner att försöka styra kulturutbudet är lika olämpliga vilka deras syften än må vara.
Behöver svenskt kulturliv hjälp av staten för att bli mera mångkulturellt? Behöver svenskt kulturliv bli mera mångkulturellt? Låt oss lägga den politiska korrektheten åt sidan och debattera detta!